Tidningen Dagen har publicerat två debattartiklar med anledning av förslagen om att Svenska kyrkan på stifts- eller riksnivå ska inleda forskning kring sina historiska relationer med DDR. Efter att ledamoten i kyrkostyrelsen, Hans Wallmark, M, skrivit debattartiklar i ämnet och nämnt att förre biskopen i Stockholms stift, Lars Carlzon, även suttit som ordförande för Vänskapsförbundet Sverige-DDR, har nu Lars Carlzons son Anders Westius gått i svaromål. Inlägget har ni här.
Westius anser att Wallmark uttryck sig försåtlig om hans fars roll som ordförande för Vänskapsförbundet Sverige-DDR .
”han säger inte uttryckligt att Lars Carlzon utnyttjade sin position som biskop till att hjälpa till att upprätthålla DDR-diktaturens förtryck. Han frågar sig bara om ‘man’ kan ha gjort det och önskar sig tydligen att även detta utreds”, skriver Westius.
Det bör noteras att Carlzon slutade som biskop 1984 och tog över klubban för Vänskapsförbundet Sverige-DDR 1987.
Har jag förstått menar Westius att DDR-s propagandaförsök inte bet i Sverige. Till kommentaren ”Om DDR hade varit det mönstersamhälle som man påstod att det var, hade medborgarna där haft det bättre än vi; alla svenskar kunde själva se att det inte alls var så” kan jag bara säga att jag träffat personer som varit där och som med tindrande ögon förklarat hur bra det var, så nog fanns det en och annan som levde med skygglappar och gärna ville bli lurad.
Oavsett har Hans Wallmark i alla fall svarat Westius i ett inlägg här. Intressantast är nog när han hämtar citat ur professor Birgitta Almgrens bok ”Inte bara Stasi” från 2009. Det är inte hennes ord, utan citat ur medlemsbladet från Vänskapsförbundet Sverige-DDR och kommentarer kring statsminister Ingvar Carlssons besök i DDR i januari 1989.
Det beskrivs som ”en framgång i första hand för fredssträvandena och arbetet på avspänning och ökad mellanfolklig förståelse. Det var en framgång för de båda statsmännen Ingvar Carlsson och Erich Honecker. Lite grann var det en framgång också för Förbundet Sverige-DDR.”
Ett första steg i att belysa den egna historien är att gå till arkivet. Det handlar inte om att läsa med fördömande ögon, utan med insikten om att vi människor ibland kan lägga tillrätta historien då vi har våra nutidsglasögon på oss. Vi kan vara så övertygade om att vi vet hur det var då. Men en tryckt tidning eller för all del ett medlemsblad är fantastiska historiska dokument. De förmedlar historiska utsnitt. Ger bilder av hur man såg på världen här och nu, utan kunskap om vad som skulle hända sen.
Även om det kan uppfattas som en polemik uppfattar jag inte det som att Westius och Wallmark står så långt ifrån varandra. Båda verkar vara inriktade på att kyrkan bör ägna sig åt generella frågeställningar, t ex om vägval, istället för personfixering. Jag tror att det är där knuten ligger. Att komma fram till vilka frågor man faktiskt vill ha besvarade om detta eventuella forskningsprojekt ska realiseras.
Tankar om IB 