I går skrev den ”medelålders vänsteraktivisten” Svensson på sin blogg om professor Birgitta Almgrens inlägg på DN Debatt. Svensson menar att man ska öppna arkiven, men inte bara för sådant som handlat om Stasi utan även sådana som jobbat för CIA.
Svensson noterar att Almgren menar att DDR blivit en het och infekterad fråga i det svenska samhället.
”Så är det förstås inte. De flesta skiter högaktningsfullt i frågan. Möjligen är det en het fråga för henne, ett gäng forskare och ett antal kommunisthatare, men inte för så många fler”, skriver han.
Tja, ska vi övergå till morgonens google-skörd och se vilken kategori dessa kan tillhöra. Almgren+Stasi från det senaste dygnet gav 14 000 träffar. Mycket av är TT:s rewrite av Almgrens DN Debatt. Men det finner också en del annat.
Norrtelje tidning (C) har på ledarsida tagit upp frågan om öppenheten kring Säpos så kallade Stasiakter. Reidar Carlsson framhäver c:s förslag i riksdagen, som man menar har kommit längst. Forskare ska släppas in i arkiven och människor ska kunna begära att få se sina akter.
Annika Ström Melin har på Dagens Nyheters ledarsida (oberoende liberal) tagit upp frågan om Sveriges sekretessgränser.
”Nuvarande sekretess omfattar förstås inte enbart dokument om Stasi. Allt material som rör Sveriges försvar och utrikespolitik kan hemligstämplas i 40 år och Säpos handlingar i 70”, skriver Melin.
Helt korrekt påpekar hon att Säpos arkiv om andra världskriget öppnades efter ett särskilt riksdagsbeslut 2003.
”Men dokument från den tiden finns också i andra arkiv och myndigheterna tolkar reglerna olika. Forskningen försinkas och försvåras”, skriver professor Klas Åmark i förordet till den intressanta boken ”Att bo granne med ondskan” (Albert Bonniers Förlag) som utkom tidigare i år.
En omprövning av lagen begärdes för flera år sedan, men begravdes enligt Åmark i ”justitiedepartementets rymliga byrålådor”. Melin tycker att justitieminister Beatrice Ask nu ska leta upp detta material ur gömmorna. Ökad öppenhet bör vara ett rättesnöre, men då inte bara i Stasifrågan.
Nils Funcke, som är publicist och sekreterare i Yttrandefrihetskommittén, skriver i dag i egenskap av privatperson på Expressens Debattsida, om hur det gick till då riksdagen beslutade att öppna arkiven kring Sveriges och enskilda individers förhållande till nazismen. Vi talar om just ovannämnda rikdagsbeslut som innebar att Säpodokument fram till 1949 släpps. Datainspektionen avrådde regeringen från att öppna arkiven.
”Det skulle innebära ett intrång i den personliga integriteten. Personer som var i livet kunde bli utsatta för repressalier och förföljelse och felaktiga uppgifter kunde leda till att oskyldiga drabbades menade datainspektionen”, skriver Funcke.
Risker vägdes mot fördelar och riksdagen kunde senare besluta att häva sekretessen för alla uppgifter som registrerats hos säkerhetspolisen före 1949.
Det intressanta som Funcke konstaterar är att den dåvarande oppositionen som ville öppna arkiven kring andra världskriget nu sitter i regeringsställning och har, hittills, hållit emot en ökad öppenhet vad gäller Stasiakterna. Motiven är exakt samma sak som användes nazistkopplingarna: hot mot enskildas integritet och att eventuella brott redan var preskriberade.
”Argument som justitieminister Beatrice Ask och statsminister Fredrik Reinfeldt i opposition inte gav ett vitten för 2002”, skriver Funcke.
Nu har Ask vänt i frågan och ska hålla samtal med gruppledarna i riksdagen.
Funcke pekar på att det är högst sannolikt att alla i Säpoutredningarna inte har varit skyldiga.
”Men det kan samhällsdebatten och forskningen påvisa och korrigera. Precis som skedde med uppgifterna från andra världskriget.
Den nation, organisation och person som har en oreglerad historisk skuld är ofri”, avslutar Funcke.
I går lämnade för övrigt Sverigedemokraterna in en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask. Frågan från Thoralf Alfsson gäller om justitieministern tänker agera så att Rosenholzkartoteken rörande svenska medborgare överlämnas från amerikanska CIA till Stasiarkiven.
Det har för övrig märkts mycket kommentarer till till tidningsartiklar på nätet om att SD skulle vara den som driver Stasifrågan. Nyheter24.se har tagit upp ämnet och noterat att en SD-topp twittrat och menat så också. Den som är överintresserad kan ju titta på sammanfattningen om hur många personer från olika partier som motionerat och allt vad de gjort i frågan.
Själv konstaterar jag en sak: Det finns en person som står stadigt i den här frågan och den är en liten kvinna från Arboga. Hon heter Birgitta Almgren och har skrivit två böcker om Stasi.
För en tid sedan ställde jag en fråga till henne om varför hon trodde att hon fått rätt att se Stasidokumenten i Säpos arkiv.
Jag framförde att jag trodde att Regeringsrätten tagit fasta på Europaparlamentets resolution RC-B6-0165/2009 som handlar om att EU-länderna bör öppna sina arkiv efter kommunistländernas sammanbrott.
Svaret blev att jo, den hade nog varit bidragande. Men främst var det opinionen och det faktum att hon fått ett särskilt pris utdelat av Svenska Akademien.
Priset från Svenska Akademien har ni kommenterat här på Södertörns högskolas site och här på den ständige sekreterarens blogg i mars 2010. Ett sådant här pris, som råkade vara på 100 000 kronor, kommenteras vanligen inte av Akademien, men ”den ständige” gör ändå en reflektion:
”Dock vill jag personligen tillägga att jag tycker att det är högst märkligt att en sådan välrenommerad forskare som Almgren inte tillåts fullborda sin viktiga och gedigna kartläggning genom att få tillgång till SÄPO-arkivets uppgifter om det 50-tal svenskar vilka arbetade åt östtyska Stasi. Detta är en begäran som skulle varit fullkomligt okontroversiell i de flesta andra länder, men inte här: den svenska statens hemlighetsmakeri kring delar av det Kalla krigets historia går sorgligt nog vidare; och detta oavsett färgen på ministären”, skrev Peter Englund våren 2010.
Den 14 oktober 2011 berättade Hans Wallmark (M) på sin blogg om det föredrag som Birgitta Almgren bjudits in att hålla i riksdagen. Totalt 17 riksdagsledamöter och ett antal tjänstemän kom för att lyssna.
”Säpo har aldrig begärt ut F22- eller statistikkorten från USA som nu sitter på Rosenholz-arkivet. Gör det, uppmanar Birgitta Almgren. Verkar vara en bra idé, tycker jag!”, skriver Wallmark.
Ärligt talat, jag tycker det låter som om riksdagens ledamöter obemärkt hela tiden leds av en liten kvinna från Arboga med en inte helt obetydlig fanclub.
Tankar om IB 