Ordval om Lech Walesa-fallet i svensk och utländsk media

I går blev det en stor nyhet i Sverige om att Lech Walesa, den tidigare polske presidenten och Solidaritetskämpen, hade… Ja, vad var nyheten egentligen? Det var verkligen intressant att jämföra hur svensk och utländsk press behandlade ämnet.

Utan att hänga ut alltför många journalistkollegor kan jag väl säga att det blev ganska virrigt i Sverige. Konsekvent används orden ”spion” och ”agent” om Walesa i svensk media. Men tittar vi på t ex brittisk, amerikansk och tysk press dominerar andra formuleringar.

BBC benämner honom ”paid Communist informant” (betald kommunistinformatör/källa). Även Guardian använder sig av samma begrepp.

NY Times skriver ”New Accusations of Communist Collaborations”, dvs nya anklagelser om ”samarbete” med kommunistregimen. I brödtexten återkommer ”Informant” (informatör/källa) och då till den polska säkerhetstjänsten.

Welt skriver att Walesa ”soll während der kommunistischen Herrschaft ein bezahlter Informant des Geheimdienstes gewesen sein”.

DN:s rubrik om att Walesa påstås ha varit ”betald” agent får faktisk (till min förvåning) inget belägg i brödtexten över huvud taget, vilket är anmärkningsvärt. Både DN, Expressen och SvD vinklar starkt på att det är ”anklagelser” mot den tidigare presidenten.

Människorättsperspektivet slår historiskt sett igenom i de svenska medietexterna, så även nu. Det finns också drag av konspirationsteorier i den svenska rapporteringen. T ex ägnas 28 procent av brödtexten i SvD:s papperstidning åt att ”anklagelser” kommit från personer från det nationalkonservativa partiet PiS, som vill rensa ut ”de gamla kommunistiska nätverken” ur landet (texten på nätet något längre).

”Flera experter har tidigare ställt sig tveksamma till Walesas kommunistkontakter, och enligt AFP har många pekat på det faktum att kommunistregimen lätt hade kunnat förfalska sådana för att underminera Walesas trovärdighet”, skriver Expressen men efter att ha läst AFP-texterna här och här hittar jag inget sådant belägg.

Snarare att det genom åren har visat sig att kodnamn ”Bolek” ständigt tycks kopplats just till Walesa. Och att den enda jag hittar som tycks säga att dokumenten är falska är Lech Walesa själv. Det är AFP som för in ordet ”secret agent”, hemlig agent:

”A Polish institute responsible for prosecuting communist-era crimes said Thursday that new-found documents showed Lech Walesa was a communist secret agent, an allegation the freedom hero immediately denied.

In a secret police file ”there is a collaboration agreement signed by Lech Walesa (codename) ‘Bolek’,” Lukasz Kaminski, head of the Institute of National Remembrance (IPN), told reporters in Warsaw.

Walesa denied the allegation in a Thursday social media post saying: ”There cannot be any materials written by me”, skriver AFP.

Det är självklart att man ska citera Lech Walesa, som berörs, men frågan är varför han ges så stor plats i Sverige och varför The Institute for National Remembrance (IPN), som är en självständig polsk myndighet, ges så liten och marginaliserad roll. Kanske för att man helt enkelt inte fattat deras status och kompetens.

Att svenska journalister har svårt med underrättelse- och arkivspråket är helt uppenbart. Vad sägs om följande citat:

”I personalakten hittade vi ett kuvert med en handskriftlig samarbetsförklaring som är undertecknad ‘Walesa – Bolek'”, citeras IPN-cefen Lukasz Kaminsky av Tomas Lundin i SvD.

“In the files, there is an envelope, and in it there is a handwritten agreement to cooperate with the Secret Service signed ‘Lech Walesa, Bolek,’ ” får NY Times det till att Kaminsky sagt på gissningsvis samma presskonferens.

Det svenska ordet ”personalakt” bör handla om en person som är fast anställd eller vikarie. Men i det här fallet rör det sig inte om personalfrågor utan om en säkerhetstjänst eventuella källa eller informatör. I underrättelsevärlden har man ”personakter”, inte ”personalakter”.

Vore det förresten inte enklare och tydligare att skriva ”handskriven förpliktelse” istället? Förpliktelsen, eller trohetsförklaringen till säkerhetstjänsten, finns hos flera gamla östtjänster. På Stasi-tyska heter det Verplichtung.

IPN gav i går ett officiellt skriftligt uttalande, som översatts till engelska. Här använder man sig av formuleringen ”an envelope containing a handwritten Commitment to cooperate with the Security Service signed: Lech Wałęsa, „Bolek””

Alltså återigen en handskriven förpliktelse om att samarbeta med den polska säkerhetstjänsten SB. Så enkelt det kan förklaras! 

Genom åren då jag arbetat med Stasifrågor har jag använt mig av ord som Stasiagent och hemlig agent och även av spion, men jag har tyvärr också ofta mött läsare som fullständigt missförstår begreppen. Det händer att läsare översätter agent till en spion och förstår inte att det finns stora begreppsskillnader. Min upplevelse är också att läsarna ofta förletts av en massa James Bondfilmer och annat på filmduken. Filmvärldens glamourösa hemliga agenter har väldigt lite med de kontrakterade källor (tjallare) som östs säkerhetstjänster jobbade med – och som de ofta tvångsrekryterade.

Vad som också är viktigt att tänka på är att de som driver konspirationsteorierna och hävdar att de gamla säkerhetstjänstarkiven innehåller en massa falska dokument med syfte att sätta dit oskyldiga människor ofta efter en viss tid själva visar sig ha varit flitiga kollaboratörerna.

Fallet Aleksander Radler är ju ett utmärkt exempel på detta. Läs och hör bara vad han säger i april 2012.

Lyssna och hör Radler förneka alla dokuments äkthet. ”Detta har jag inte gjort”, ”när skulle jag då ha studerat?” det är ”befängt”. Sedan drar han en historia om att desinformation var en stor del av Stasis verksamhet och lägger fram en teori om att Stasi nog ville skydda någon annan källa (läs: han är ett offer för Stasi). Hur det gick sedan är historia. Radler kröp till korset och äktheten i Stasidokumenten har Myndigheten för Stasiarkivet, BStU, gått i god för.

Så vad ska vi tro om fallet Lech Walesa? Det kommer i nästa inlägg!

p.s. Jag kanske ska kommentera att ordet ”agent” om fallet Walesa formellt sett ej är fel, men då läsaren ofta är okunnig om begreppsvärlden så blir tolkningen av meningen oftast uppåt väggarna tokig. Östs säkerhetstjänster var i mångt och mycket organ för att förtrycka den egna befolkningen – kort och gott ett verktyg för att bryta mot de mänskliga rättigheterna. Vem vill fly? Vem har västlitteratur? Vem är kritisk mot kommunistledningen? Väldigt mycket av rapporterna innehåller inte kvalificerad information, utan är snarare att beteckna som skvaller.

Ordet spion ska man vara försiktig med att använda sig av. I svensk lagstiftning är en spion någon som går främmande makt till handa, i synnerhet vad gäller uppgifter kring försvarsmakten eller andra strategiska områden. I de gamla östländerna kunde man bli spionanklagad för minsta lilla sak, till exempel om man hade haft kontakt med personer i Väst. Användningen av ordet spion bör därför vägas på guldvåg.

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i IPN, Journalistik, Polen, Stasi, Sverige, Uncategorized. Bokmärk permalänken.