Har 153 svenskar avslöjats som Stasiagenter? Vem ansvarar för att ta ner rymdskrotet om Stasi?

För några dagar sedan publicerade DN en artikel under rubriken ”Östtyska Stasi försökte påverka svenska skolan”. Jag läste artikeln och kände inte alls att oh, vad jättebra att man skriver om det här. Jag blev faktiskt ledsen. Och så blev jag arg. I sådana lägen är det egentligen bäst att ta ett steg tillbaka och analysera. Jag dyker ner i en kommentar ur faktarutan. Här står följande:

”153 svenskar har avslöjats som Stasiagenter. Tusentals svenskar har fått livet kartlagt.”

Tror folk på vad som står där? Eller reagerar de över huvud taget inte? ”Fakta” låter ju så… ja typ, insatt. Men för mig som har forskat på Stasi i flera år och som blir allt mer ödmjuk för ämnet blir reaktionen ett enda jättestort

VA?!?!? Har 153 SVENSKAR AVSLÖJATS som STASIAGENTER?!?!

Avslöja en Stasiagent är ju att hänga ut någon offentligt och konstatera faktum som funkar juridiskt alternativt publicistiskt. Dessutom är ju kriteriet tydligen att de ska vara svenskar, vilket i min värld betyder svenska medborgare. Därmed faller Sveriges mest kända Stasiagent bort. Aleksander Radler, avslöjad i Tyskland 1994, var faktiskt österrikisk medborgare under hela sin verksamhetstid. Då kan han inte ingå i de 153 svenskarna.

Gunnar Ekbergs avslöjande 2009 om ”spionen som fick Nordstjärneorden” hamnar inte heller inom kriteriet ”svenskar” eftersom Günter Lanitzki var östtysk medborgare.

Ett gift par är de enda som har dömts i Sverige för att ha jobbat för Stasi. Hon var född här i Sverige. Jag är lite oklar på om han fått svensk medborgarskap. Men kör till. Vi räknar två avslöjade.

Aftonbladet avslöjade en HV A-agent år 2000. Då beskrev de honom bara som ”Koenig”, dvs datatranslittereringen av kodnamnet ”König” (Kung) ur SIRA-databasen. Han var svensk journalist, rapporterade om svenska socialdemokratiska partitoppen. Han dog för några månader sedan och är sedan länge känd vid sitt rätta namn Björn Jensen.

Professor Birgitta Almgren har som bekant gått igenom ett 60-tal Säpoutredningar och konstaterat att lite drygt hälften av de utredda varit IM. Men 32 avslöjade svenskar rör det sig absolut inte om. Almgren pekar dessutom inte ut vilka de 32 är, även om en del beskrivs som solklara Stasiagenter. Flera i samlingen är heller inte svenskar. Jag har t ex berört Radler här ovan. Själv har jag granskat flera fall och känner mig inte alls tvärsäker på ”avslöjade Stasiagenter”.

Ibland hittar jag i mitt eget forskande fall där Stasi beskriver en person som agent, men någon värvning tycks inte ha skett. Stasi är uppenbart osäker på den person som de tror sig ha på kroken.

Jag har även hittat andra fall där Stasi eller andra Östtjänster tror sig ha en agent, men när man stoppar huvudet i den svenska arkivmyllan så visar sig diktaturens agent egentligen vara en Västagent som drar Warszawapakten vid näsan.

Det stämmer till eftertanke. En Väst-agent kan under sitt uppdrag ha tvingats skriva på en förpliktelse med en kommunistisk regim. Det har hänt mer än en gång. Det här visar på vikten av att de svenska arkiven ges större öppenhet.

Jag vet att källskydd för Säpo och försvarsmakten är A och O, men det är ju naturligtvis också olyckligt om trogna svenska medborgare och invandrare hängs ut som landsförrädare när de faktiskt varit hjältar.

Ska vi dra någon slutsats av det här?

Medan DN påstår 153 avslöjade svenskar som jobbat för Stasi får jag ihop en eller två handfullar om kriteriet ska vara svensk och avslöjad. 

Okey, kanske någon tänker. Tryckfelsnisse har varit framme. Varför vara sån pätimeter?!? Men låt oss då analysera vad 153 avslöjade svenskar kommer ifrån, för att förstå allvaret. En liten sökning på internet ger träffar på följande som använt påståendet om 153 svenskar vilka avslöjats som Stasiagenter:

  • Den 3 maj 2012 får jag en kommentar på min blogg från den då sverigedemokratiske riksdagsledamoten Thoralf Alfsson, se här . ”Jag skulle gärna se att du med dina kunskaper kommenterar att man på den utställning som pågår i Europahuset anger antalet ”stasisvenskar” till 153 men att Säpo anger siffran till 57”, skriver han. Utställningen är en vandringsutställning av myndigheten för Stasiarkivet, BStU, och av mitt svar framgår att jag uppriktigt sagt, år 2012, inte riktigt fattar vad han menar. Till min lättnad konstaterar jag att jag svarar sakligt med ett svar som faktiskt håller än i dag.
  • Den 1 augusti 2012 publicerar tidningen Dagen en artikel av Sofie Hedman där det står Enligt Stasi-utställningen ”En fiende är den som tänker annorlunda”, som visades av Tyska ambassaden i Stockholm under våren, har hittills 153 svenskar har avslöjats som spioner åt Stasi”.
  • Den 23 september 2012 publicerar DN:s Mia Holmgren en artikel med påståendet ”153 svenskar har avslöjats som spioner åt Stasi, enligt utställningen ”En fiende är den som tänker annorlunda”, som visades i Stockholm i våras. Svenskarna som kartlagts är betydligt fler och räknas sannolikt i tusental. I dag vet ingen exakt hur många de är”. 
  • Den 2 oktober 2012 lämnar sverigedemokraternas Toralf Alfsson och Jonas Åkerlund in en motion i riksdagen, länk här. Den handlar om, ja just det, svenska medborgare misstänkta för samröre med Stasi. Det hänvisas till utställningen på Europahuset. Siffran 153 sätts i relation till till Säpos siffror på misstänkta som har utretts av den svenska myndigheten. Det skiljer 100 personer, konstateras det. BStU (Stasiarkivmyndigheten) kan inte ha fel, påstås det. ”Regeringen bör uppmana den svenska säkerhetspolisen att snarast begära ut material över dessa 153 personer från den tyska myndigheten BStU”, uppmanas i motionen
  • Sommaren 2015 återberättar DN:s Mia Holmgren ungefär samma historia, fast nu påstås att ”153 svenskar har avslöjats som Stasiagenter. Tusentals svenskar har fått livet kartlagt”. Ett ”troligt” har bytts ut mot ett ”har”.

Nå. Vad kan vi lära oss av detta? För det första vet jag inte vad som verkligen stod i utställningen på Europahuset. Jag besökte den aldrig. Men jag känner det tyska sättet att presentera historia. Oavsett om det är om nazismen eller om det är om kalla kriget är det som om varje ord vägts på guldvåg. Det är kliniskt exakt, oftast utan värdeladdningar. Det ska aldrig någonsin kunna misstolkas. Det är så jag känner tyska myndigheter, tyska tidningar och annat. De har haft andra världskriget och lärde sig något på det.

Trots att jag inte besökt utställningen på Europahuset betvivlar jag alltså påståendena i DN, Dagen och i riksdagsmotionen.

Jag söker vidare på internet och återkommer till ett ämne på min blogg, BStU-forskaren Christian Halbrocks artikel i ansedda forskningstidskriften Horch und Guck från 2006. Det är troligen här som siffran 153 föds. Halbrock, en trevlig man som jag träffat för många år sedan, gör alltså en utvärdering och bedömning av SIRA-databasen, och efter att ha räknat bort sk reisekader kommer han fram till siffran 153.

Men översättningen är fel. Det är inte ”svenska medborgare” han skriver om, eftersom sådan kunskap inte kan identifieras via SIRA. Halbrock räknar rapporter som berör och/eller kommer från landet Sverige. (Tillägg: Av antal rapporter kan man sedan via kodnamn med tillhörande regnummer ge en ganska säker prognos på hur många personer Stasis civila utrikesspionage HV A, har haft som källor eller agenter).

Och, jag noterar ”Doch sind diese Zahlen nur bedingt aussagekräftig”, dvs siffran är inte meningsfull.

Att siffran ej är meningsfull betyder i klartext: Lägg inte för stor vikt vid den. För helvete, lär er tyska! De 153 är inte identifierade. De befinner sig i är en databas med kodnamn och angivande av rapportämne. Potentiellt sett kan en diplomat på UD ha ätit lunch med en anställd på DDR-ambassaden, nämnt några saker i förbigående och sedan inte tänkt mer på det. Men DDR-tjänstemannen rapporterade till HV A om källa ”XX” som hade rapporterat si och så. Allt hamnade i SIRA-databasen. Många år senare tolkar svenska journalister och politiker detta som att det handlat om en Stasiagent. Det kan vara det, men det behöver inte vara det.

En annan viktig aspekt att förstå att en person som lämnat en rapport som kommer från Sverige inte behöver vara svensk. För några år sedan avslöjades en finsk forskare som agent för HV A. Mannen hade varit verksam vid Eiscat i Kiruna. Således avslöjad, men inte svensk då han var finländare.

Ni som orkat hit ska ha en eloge för att ni tagit er igenom all text. Själv har jag ägnat ofantlig tid åt att analysera en enda mening. Förra sommaren gjorde forskaren Agnes Wold ett fantastiskt Sommar i P1 som tog upp att myndigheter ibland skickar ut olika slags råd, men att ingen tar ansvar för att ta tillbaka dem när de visat sig vara fel. Hon beskrev dessa felaktiga råd som ett slags rymdskrot som far runt i samhället.

Vad gäller Stasi är den svenska textproduktionen om Stasi så full av rymdskrot att någon borde ta ansvar och montera ner felaktigheterna. De 153 avslöjade Stasisvenskarna saknar enligt min mening helt grund att stå på. Tyvärr skapar sådana här påståenden utomordentliga möjligheter att på sociala medier hetsa upp folk att tro att det faktiskt är en jättestor konspiration, och att svenska Säpo, regeringen, Socialdemokratin, den svenska journalistkåren etc etc faktiskt DÖLJER NÅGOT!!!

Jag är glad att DN tar upp ämnet om Stasi, men känner en sorg över att inget har hänt på sex år. I princip allt det som står i artikeln bygger på det professor Birgitta Almgren beskrev i sin bok Inte bara Stasi… om relationer Sverige-DDR 1949-1990 (Carlsson förlag, 2009).

Jag vill att ni noterar titeln. Den är pedagogiskt vald. Den ska säga oss att allt faktiskt inte var Stasi. Och just detta har man inte bara missat i DN-artikeln, utan faktiskt generellt sett det mesta som rapporterats kring boken. Läs Birgitta Almgrens bok i sommar! Läs och inse att det var SED-ledningen som ville påverka den svenska skolan, och att kultur- och utbildningsministerier arbetade hårt med dessa frågor.

Visst fanns Stasi där också i detta sammanhang, men vad gäller påverkan på den svenska skolan ska vi inte främst leta efter Stasiagenter, utan de nyttiga idioter som SED-ledningen samt kultur- och utbildningsministerier i DDR identifierade och odlade. I synnerhet två av dem är tydligt namngivna och beskrivna i Birgitta Almgrens bok. Det är här kärnan ligger.

Birgitta Almgrens bok är en skrämmande läsning om hur mina svenska läromedel anpassades efter diktaturens önskemål. Det är inte Stasiagenter vi ska leta efter, utan analysera effekterna av de nyttiga idioternas handlanden. Efteranalyserna har vi kunnat göra i sex år. Har vi gjort det?

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i DDR, Stasi, Sverige. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Har 153 svenskar avslöjats som Stasiagenter? Vem ansvarar för att ta ner rymdskrotet om Stasi?

  1. dolf skriver:

    Antar att det på sluttampen skulle vara ”Det är inte Stasiagenter vi ska leta efter, utan analysera effekterna av de nyttiga idioternas handlanden.”

    • Lena Breitner skriver:

      Tack för kommentaren!
      Du har helt rätt, men jag har haft långhelg bortom datorer och annat och har inte kunnat korrigera felet förrän nu.

      Det är alldeles för mycket fokus på Stasiagenterna. Vad gäller påverkan på skolan var SED-ledningen och dess politbyrå samt kultur- och utbildningsdepartement personligen mycket engagerade i påverkansarbetet. Tittar man på Almgrens fotnötter är det främst motsvarande vårt Riksarkiv hon hämtar informationen om just påverkansarbetet, t ex SED-arkivet. Hon hittar även information i Stasiarkivet, men det uppfattar jag beror på att personer som skickas utomlands, t ex från ett östtyskt universitet, aldrig fått åka om de inte föst blev agenter.

      Att Törnvall hittat information i Stasiarkivet betyder alltså inte att Stasi är ”huvudmannen” för påverkansarbetet mot den svenska skolan.
      Hälsar
      Lena

    • Lena Breitner skriver:

      Nu korrigerat.

Kommentarsfältet är stängt.