Saima Jönsson Fahoum uppger att hon har svårt att säga nej till uppdrag

Sydnytt har intervjuat vänsterns toppkandidat Saima Jönsson Fahoum till Region Skåne. Hon har angett att hon har ”Svårt att säga nej till uppdrag”, vilket i alla fall får mig att rysa. Själv ser jag henne främst som den mångårigt säkerhetstjänstutredda kvinnan som var gift med terrorledaren Marwan al Fahoum 1976-92, han som via danska Blekingegadeligan skulle kidnappa Jörn Rausing i Lund 1985 och utkräva 25 miljoner dollar av Rausingfamiljen.

Fahoum var Blekingegadeligans förbindelseofficer 1979 och fram till gripandet av ligan efter mordet på en polisman på Købmagergade. Detta går att läsa om i böckerna om Blekingegadeligan.

Saima har ju en alldeles egen historia. Bland annat är ju hon en av de utpekade i Säpos s k Tjörnärende (figurerar i Sjukhusaffären).

Min man Gunnar Ekberg gick ju kurir till henne från terror/PFLP-ledaren Wadie Haddad 1972 (vilket går att läsa om i hans bok De ska ju ändå dö – tio år i svensk underrättelsetjänst och som kom ut 2009, brevet avfotograferades i oöppnad form av en skicklig polisfotograf i Malmö)

Tittar ni på filmen Carlos the Jackal börjar den ju med ett mord i en lägenhet. Det är Carlos som i juli 1975 dödar två franska DST-tjänstemän och den precis avhoppade PFLP-medarbetaren Michel Moukarbal. Filmen tar ej upp detta, men när man söker igenom Moukarbals tillhörigheter efter morden hittar man bland annat visitkort och adresser till… personer som ingår i den rånarliga som senare döps till Blekingagadeligan samt ”Saima JONSSON, Haganäs, Älmhult”.

I Säporapporterna, som blev utförligt citerade i olika tidningar 1988, påstås hon alltså främst ha varit kurir, men utpekas även för att ha deltagit i planeringen av terroraktionen mot Shell-rafinaderiet i Singapore i januari 1974. Detta terrordåd var ett samarbete mellan PFLP och Japanska Röda Armén, men det misslyckades då terroristerna lyckligtvis var rätt dåliga sjömän, för de körde på grund och sköt mot personal från så långt håll att folk kunde ta skydd och ingen blev skadad. Däremot ska några sjömän ha blivit tagna som gisslan.

Aftonbladets Stefan Borg intervjuar Saima Jönsson 1988. Hon säger att hon tar avstånd från terrorism men Borg skriver att hon har ”viss förståelse för sabotaget mot Shell-raffinaderiet i Singapore”

”Eftersom det var en aktion för det vietnamesiska folket och emot USA:s krig i Vietnam”, citerar Borg henne.

Detta som en liten resumé varför jag har en helt annan bild av innebörden i att ha ”Svårt att säga nej till uppdrag”

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i Japanska Röda Armén, Journalistik, PFLP, Saima Jönsson, Sverige. Bokmärk permalänken.