Nördiga fakta om Blekingegadeligan: Värdetransportrån, men inga bankrån. Byten, vapen, metoder m m

Var danska Blekingegadeligan bankrånare? Inte om man menar att bankrånare är sådana som tar sig in på ett bankkontor, hotar personal och tillförskansar sig pengar. Blekingegadeligan ägnade sig inte åt detta. Främst var de värdetransportrånare, men det bör samtidigt påpekas att bank- och postväsende liksom a-kassan vid den här tiden genomförde värdetransporter i egen regi. Således blev en och annan banks verksamhet av med pengar, men bankbyggnader rånades inte.

Vidare finns olika påståenden om hur mycket ligan rånade ihop. Så här står det t ex i P3 Dokumentärs förhands inför kvällens premiär av dokumentären om Blekingegadeligan:

”Totalt stal gruppen över 30 miljoner danska kronor, men de behöll inte ett enda öre själva utan skickade alla pengarna till befrielseorganisationer runtom i världen”, står det att läsa här.

Jag håller inte med utan har istället kommit fram till följande slutsats:

Totalt var godsförlustvärdet av Blekingegadeligans genomförda brottslighet (rån, bedrägeri samt inbrott i vapenförråd i Danmark och Sverige) värderat till strax över 100 miljoner danska kronor.

Av detta har jag ej kunnat värdera danska och svenska vapnen. Bortser man från dessa ligger man ganska exakt på 100 miljoner och av dessa var:

    • ca 70 procent ej omsättningsbart för rånare.
    • Ytterligare ca 5 procent svårt alt omöjligt att omsätta eller kunde omsättas på hälerimarknaden till en bråkdel av dess verkliga värde.  
    • Ytterligare 6 procent blev tagna i beslag av fransk polis. 

Jag har kommit fram till att cash is king och menar att detta ger en mer rättvisande bild av hur rånarna såg på bytet. Blekingegadeligan fick då ihop:

    • 2,45 miljoner danska kronor under den första perioden på 70-talet
    • ca 23 miljoner i kontanter för den andra perioden 1982-1988. Av dessa ska vi dock dra bort 6 miljoner kronor som beslagtogs på Charles de Gaulle i Paris en kort tid senare.

Kvar finns alltså 19,45 miljoner att fördela. Av dessa gick absolut inte alla pengarna till utländska organisationer. Den som t ex läser Peter Övig Knudsens böcker om Blekingegadeligan ser här att stora delar av rånarbytet från 70-talet används till att bygga upp det egna organisationen. 

Medlemmarna åker kors och tvärs runtom i världen och det köps in avancerad avlyssnings- och kommunikationsutrustning. Visst skickas pengar till ”kampen”, men vid en leverans i Rom får en medarbetare stulna vapen som tack i en plastpåse. Det kan ju onekligen diskuteras om pengarna i Rom ska ses som en oavkortad gåva till PFLP eller om det var ett utbyte av pengar mot illegala vapen.

För att klara bedrägeriet mot posten på 1,4 miljoner har verksamheten en för sin tid avancerad offset-maskin, som rimligen kanske också måste läggas på omkostnadskontot. En medlem uppges ha tagit flygcert och misstänktes senare för att ha flugit fram och tillbaka för terrorkoncernen (dock ej något bevisat, men jag undrar vem som bekostade detta).

Blekingadeliganmedlemmen Holger Jensen köpte ett hus för 415 000 och lät partiledaren i KAK Gotfred Appel med sambo flytta in, pengar som högst troligt har kopplingar till den ”verksamhet” som bedrevs.

På 80-talet fick ligan för att finansiera kidnappningen av Rausing 63 000 D-Mark (ca 220 000 danska kronor) av PFLP för att täcka omkostnader för hyra av hus i Norge och Blekinge, inreda kidnappningsrummet, hyra bilar etc. En bil som ligan använder klockas enligt Övig Knudsen att under åtta månader 1984 ha gått 100 000 kilometer, dvs motsvarande över 80 tur- och returresor Köpenhamn-Oslo.

Bara vid detta enkla konstaterande finner jag att påståendet som P3 Dokumentär gör i påan, att drygt 30 miljoner skickats oavkortat till befrielserörelser och i synnerhet till PFLP, inte verkar hålla. Alla verksamheter har omkostnader och terrorverksamheter verkar i högsta grad ha det!  

Hur kan jag svepmässigt ta bort ca 75 miljoner danska kronor från bytet? Under 80-talet fick ligan t ex med sig 69 miljoner danska kronor i checkar vid sina rån. För en rånare har dessa väl bara sitt pappersvärde, varför jag räknar bort dem från det som kan gå till ”kampen”. Jag räknar även bort 1,3 miljoner kronor i premieobligationer med samma motivering. Dessa bör vara spårbara och ses därmed som värdelösa alternativt mycket svåra att omsätta.

Slutligen har jag en post som kallas ”värdepost och guldsmycken” till ett värde av 4,7 miljoner kronor. Att ligan fick med sig dessa vid deras sista rån i november 1988 bör leda till försiktig värdering. Efter mordet på en polisman formligen rasade gruppen samman. De verkar ha förlamats fullständigt.

Förutom att de troligen inte hunnit omsätta särskild mycket är det tveksamt om de ens kunde finna omsättning för en del av godset. ”Värdepost” kan nämligen vara olika saker. I dag skickar vi ofta sådant här med speditionsfirmor som DHL. Grunden är att du ska legitimera dig för att hämta ut posten. Således kan det ha legat en jättevärdefull skruv eller mutter som skulle till firma NN:s maskin, men som ingen annan hade någon som helst nytta av. Här kunde ha legat ett vapen eller en reservdel till ett vapen, en bok från ett antikvariat eller ett samlarfrimärke, ett smycke eller en tavla över Bodens fästning. Vi kan gissa hur mycket som helst!

Oavsett är stöldgods inte värt så mycket på svarta marknaden. En tiondel säger nån till mig som säger sig veta. Således får vi inte övervärdera denna del av bytet, utan snarare behandla det med restriktiva ögon. Kanske till och med bortse från det då ligan åkte fast bara några månader efteråt?

Nedan följer en sammanställning av olika rån, inbrott, bedrägerier och andra händelser som jag dels hämtat ur författaren Peter Övig Knudsen böcker om Blekingegadeligan samt annat arkivmaterial. Jag har dock valt bort händelser före december 1975. Man kan inte ha med allt: 

9 DECEMBER 1975. PENNINGTRANSPORTRÅN MOT A-KASSAN

Fackföreningen SID:s A-kassa, Specialarbejdernes Arbejdsløshedsforsikring, skickar två anställda till Privatbanken den 9 december 1975 där de hämtar ut 500 000 danska kronor för utbetalning av A-kassa. När de två anställda kommer tillbaka till kontoret på Nordre Fasanvej blir de övermannade av två män som använder sig av tårgas. Inga andra vapen nämns. (s 219, dk vs del I, pocket)

2 SEPTEMBER 1976. PENNINGTRANSPORTRÅN

Två kvinnliga postfunktionärer övermannans utanför postkontoret på Lyrskovgade på Vesterbro i Köpenhamn. Två rånare i djurdräkter och gasmask skjuter ”gaspistoler” i ansiktet på postfunktionärerna (tolkas av mig som att de använder tårgas pga Knudsens beskrivning). Bytet: 550 000 danska kronor. (s 221, dk vs del I, pocket)

8 NOVEMBER 1976. BEDRÄGERI MOT POSTEN

Mängder av falska postavier gällande skatteåterbäring om 4 935-9 581 danska kronor lämnas under några timmar in på ca 50 olika postkontor i Storköpenhamn. Även om vissa nekas utbetalning lyckas brottslingarna få ut 1,4 miljoner danska kronor på en förmiddag.

Antalet brottslingar är okänt men med tanke på att över 200 utbetalningar bör ha gjorts och då man inte kunde ta ut mer än någon eller några avier per person på varje postställe så var antalet gärningspersoner inte ringa.

7 JULI 1980. KIDNAPPNING AV BANKDIREKTÖRSFAMILJ

Bankdirektör med fru och åttaårigt barnbarn kidnappas/tas som gisslan av tre-fyra män utklädda till poliser. Frun och barnet övermannas utan vapen. Mannen hotas med pistol. Rånarna vill att mannen ska ta dem till banken och öppna bankfacket, men de kommer aldrig till banken. Trol har ej bankdirektören ensam axess till bankvalvet. Efter en biltur med mannen lämnar kidnapparna huset efter tre timmar.

15 SEPTEMBER 1980. TROL VÄRDETRANSPORTRÅN AVBRYTS

Ej brott styrkt men troligen skulle ett penningtransportrån genomföras. Bilkas varuhus i Århus hade haft extra stor dagskassa som den 15 september skulle transporteras från varuhuset till Provinsbanken strax intill. Värdetransporten genomfördes i bankens regi utan att rån genomfördes. Strax innan händer en olycka. Blekingegadeliganmedlemmen och KAK-medlemman Holger Jensensvarubil, som står med uppsikt över varuhuset och banken, rammas av en lastbil (olyckshändelse) och Jensen omkommer. I bilen hittas walkie-talkie, hörsnäckor m m.

Intressant att notera: samma dag avlyssnar dansk säkerhetspolis PET ett meddelande från PFLP:s konstaktman i Köpenhamn till rånarligans beställare i PFLP, Marwan El-Fahoum. Ordalydelsen är ”Äpplet har gått hem till Gud”. Ligan kallades ”äpplena” av PFLP efter den f d KAK-ledaren Gotfred Appel.

17 SEPTEMBER 1980. BRANDATTENTAT ÅRHUS – EJ UPPKLARAT

Två dagar efter Jensens död brinner möbelvaruhuset Cobra intill Bilka i Århus ner. Någon har hällt på bensin och tänt på. På väggarna återfinns budskapet ”DSB-attentat med kapitalen”. DSB är trol ej järnvägsbolaget utan en förkortning av Dansmarks Socialistiske Befrielsehaer, som tidigare tagit på sig ett branddåd. Dådet ej uppklarat men sökarljuset riktades mot gruppen kring Gotfred Appel.

7-9 NOVEMBER 1982. INBROTT I VAPENFÖRRÅD, FLEN

Någon gång under perioden 7-9 november 1982 genomförs inbrott i vapenförråd utanför Flen, Sverige. Bytet blir pansarskott, handgranater, minor, sprängmedel och ammunition. Inget värde satt, däremot vägde det allt som allt 733,2 kilo. Detta inbrott måste ha gjorts i samarbete med svenskar. Att danskarna självständigt hade hittat ett vapenförråd i skogen som just då var fyllt med en mängd vapen, ses som osannolik. Dock avhåller sig Knudsen från denna diskussion i sina böcker, vilket drar intrycket av böckerna. Istället framställs det som att ligan agerar självständigt och utan samarbete med andra vänstergrupper.

1982-83. SPANING MOT POLISSTATIONER I SÖDRA SVERIGE

Under perioden 1982-83 genomför gruppen spaning mot polisstationer i södra Sverige med syfte att tillgripa enhands eldvapen och skicka till PFLP i Mellanöstern. Inbrott sker dock aldrig då gruppen kommer på att det är för farligt. Däremot stjäls nummerskyltar, som senare används vid rån.  

2 MARS 1983. PENNINGTRANSPORTRÅN

Rånet av en penningtransport sker på en parkering utanför en bank i Lyngby. Rånarna fick med sig 8,3 miljoner danska kronor. Penningtransporten arrangerades av Den Danske Bank. Två rånare slår en av transportörerna med en påk i bakhuvudet. En av rånarna har pistol, som denne hotar chauffören med. Inget skott avlossas.

6 av de 8,3 miljonerna tas då två palestinier grips på Charles de Gaulle i Paris 26 mars, således är det 2,3 miljoner danska kronor som ligan kunde behålla inom ”koncernen”. Palestinierna döms för bl a smuggling men får lämna Frankrike väldigt snabbt.

1982-1985. KIDNAPPNINGSPLANER AV RIK PERSON I BRD, SE EL NO

PFLP:s Marwan El-Fahoum beställer kidnappningen av en person från en förmögen familj som inte gillar medias uppmärksamhet. Västtyskland, Sverige eller Norge pekas ut och PFLP skulle begära 25 miljoner dollar av den kidnappades familj. Spaning sker i Västtyskland och i Sverige.

Även här är det underligt att Knudsen ”går på” att ligan gör allt i egen regi. Förutom att det är mycket tid som går åt för det som påstås vara en väldigt liten grupp är det ej troligt att en grupp danskar lätt glider in i miljön i t ex en liten by i Västtyskland för att spana på muttermiljardären Würt. Samarbete med inhemsk gruppering det enda logiska (RAF el Stasi?).

Kidnappningen av Jörn Rausing i Lund 25 januari 1985 avbryts i sista stund. Oklart varför. Gruppen var splittrad. Finns tecken på att det var tekniska omständigheter som gjorde att gruppen backade. Juridiskt blev de dock ej fällda då de hittat en lucka i lagen – de hävdade att de ångrat sig (frivilligt tillbakadragande).

3 DECEMBER 1985. RULLSTOLSRÅNET – PENNINGTRANSPORT

Rånet sker i entrén till Herlev Posthus i Gladsaxe. Det så kallade rullstolsrånet. Två rånare, varav en i rullstol, ockuperar handikapphissen i entrén. Medan chauffören av penningtransporten sitter kvar i bilen går hans kollega in i posthuset med pengarna. I entrén blir han nedslagen med två slag med påk i bakhuvudet av den ene rånaren. Något som liknar ett gevär riktas mot honom. Bytet blir ca 500 000 danska kronor i kontanter och 68 miljoner i checkar (s 307, del II da pocket). Penningtransporten skedde i Privatbankens regi.

22 DECEMBER 1986. RÅN MOT VARUHUSET DAELLS

Mitt i julhandeln rånas Daells Vaerehus på Nørrgade i centrala Köpenhamn. För dagen hade man hela helgkassan och omkring 7,2 miljoner danska kronor, varav 6,2 miljoner i kontanter och 1 miljon i checkar att lämna över. Tre rånare närmar sig varuhuset med en barnvagn, där de troligen har vapnen. I samband med att Bikuben banks penningtransportör precis signerat att pengar och checkar hämtats ut kommer tre rånare in i rummet.

Rånarna har påkar och pistol. Inga skott avlossas. Däremot får många varuhusanställda slag med påkar. Varuhusets säkerhetschefen blir slagen upprepade gånger i huvudet med kolven på en pistol. Resultatet är en skallfraktur samt ett krossat finger (han har försökt skydda huvudet med händerna. Mannen drabbas senare av en tidig Parkinson av skadorna. 

3 NOVEMBER 1988. RÅN MOT PENNINGTRANSPORT OCH MORD

Minst tre falska poliser rånar postväsendets egen penningtransport 8886 utanför postkontoret på Købmagergade i Köpenhamn. Penningtransporten sker med två personer, varav en stiger ur bilen och ska lämna pengarna. När han ringer på närmar sig 2 gärningsmän med påkar i händerna. Han slås ned. Chauffören hotas med ett avsågat jaktgevär. Portvakten slås ned med påk av en annan falsk polis, som även ska ha pistol.

Under flykten avlossas Blekingegadeligans första och enda skott. En 22-årig polisman skjuts till döds.

Rånarligans byte ska ha varit värt 14 miljoner kronor och ska ha bestått av kontanter: 7,5 miljoner danska kronor och ca 500 000 i utländsk valuta. Utöver detta fanns 1,3 miljoner kronor i premieobligationer samt värdepostbrev och guldsmycken.  

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i Blekingegadeligan, Danmark, Sverige, Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Nördiga fakta om Blekingegadeligan: Värdetransportrån, men inga bankrån. Byten, vapen, metoder m m

  1. Jan G Ekman skriver:

    P3 Dokumentär är tyvärr inget faktaprogram!

Kommentarsfältet är stängt.