Intressant i Axess om journalisten som förklarar varför han blev Stasiagenten ”König 2924/77”

Senaste numret av Axess har en mycket intressant artikel av journalisten och tv-producenten Hans Hederberg. Han skriver om den pensionerade journalisten och f d Stasiagenten ”König” – dvs ”Kungen”.

Ingången är bra. På 1960-talet hade Hederberg och König träffats och de brevväxlade sedan gällande några idéer till tv-produktioner som ”Kungen” hade. De blev aldrig realiserade. Nu vill Hederberg veta lite mer om varför ”Kungen” blev Stasiagent. Men det går först inte så bra.

Artikeln är intressant och lärorik för journalister. Första besöket beskrivs lite som av en flopp då Hederberg inte är så påläst. Nästa gång han kommer på besök är han klart mer påläst och får svar på många frågor.

”Kungen” har, sedan han avslöjades första gången i Aftonbladet år 2000, aldrig velat snacka om sina rapporter om svensk socialdemokrati till Stasi. Men han har, sedan år 2000, ibland velat prata om vad han rapporterade om gällande tysk socialdemokrati. När Hederberg frågar om detta vill denne 89-årige man faktiskt tala, utförligare än någonsin tidigare.

”Jag var en av cheferna i DDR:s mobilisering mot Västtyskland! Mer konkret handlade det om att skapa goda kontakter i de politiska kvarteren i Bonn och att rekrytera högt uppsatta personer till Stasi”, säger Stasiagenten ”Kungen” och förklarar att detta arbete var mycket framgångsrikt, hur rapportering skedde och ger detaljerad information om vilken typ av arvoden han fick.

Visserligen borde Hederberg ha klämt ”Kungen” lite mer på hur han enligt egen utsago kunde vara både ”fanatisk sosse” och jobba som ”rekryterare” för en diktaturs säkerhets- och underrättelsetjänst.

Frågan borde ha ställts hur ”Kungen” såg på sina olika roller: Svensk socialdemokrat, Stasiagent och (oberoende?) journalist. Kan verkligen detta kombineras?!?!

Var det okey att sitta på alla stolar samtidigt? Kan man företräda och vara lojal åt tre så skilda saker på en gång? Det är dessa frågor som måste ställas och ställas om och om igen tills intervjupersonen visar färg, ger sin syn på saken. I Axess artikel kommer man väldigt nära men man skulle (eller kanske borde) ha försökt gräva djupare. I synnerhet när man vänder sig till en läsekrets i ett land med ett ”fredsskadat folk” som inte riktigt förstår allvaret i ordet ”landsförrädare”.

Men förutom detta anser jag att artikeln är mycket bra. Den är spännande och ger oss en inblick i ”Kungens” tankevärld. Och så förklarar ”Kungen” varför han fick (eller tog, Stasiagenter fick själva välja sina namn) kodnamnet ”König” – ”Kungen”. Det var för att han hade adressen ”Kungsklippan”. 

Köp senaste Axess, Nr 3/2013. Med en gång. Eller kila till närmsta bibliotek. Det här är riktigt bra. Artikeln visar vikten av att höra människors version medan de är i livet!

Ett påpekanden från min sida:

”Kungen”, som Axess intervjuat, jobbade för HV A, Hauptverwaltung Aufklärung, dvs DDR:s civila underrättelsetjänst som var inlemmad i Stasi, som i sin tur var en säkerhets- och underrättelsetjänst. Detta framgår ej av artikeln.

Det bör påpekas att ”König” var en beteckning som Stasi använde både på personer och platser, därav att man ibland bör precisera med registreringsnummer. Axess har alltså intervjuat ”IM König 2924/77” som var registrerad hos HV A.

Samma verksamhet inom Stasi registrerade en helt annat (svensk) person 1981 under beteckningen ”König XV/8571/81”. Således fanns det minst två personer med täcknamnet ”König” hos HV A, varav en utan tvekan var Stasigent och den andre enligt min bedömning bör ha varit en person som var övervakad, alternativt utvald som potentiellt rekryteringsämne.

Utöver detta hade Trelleborgs stad förärats kodnamnet ”König”. Staden och i synnerhet hamnområdet var ett eget operationsområde för Stasi. Här har namnet sitt ursprung ur namnet ”Kungslinjen”.

Således kan det finnas skäl till att beteckna en agent med antingen regnr eller vilken avdelning personen tillhörde när man skriver om dem. För att inte skapa förvirring. För Stasi är definitivt ett ämne som kan vara förvirrade.

Annonser

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i DDR, Journalistik, Stasi, Sverige. Bokmärk permalänken.