Berlingske om Operation Norrsken, Kurt Vieweg, DEMOS Erik Jensen och Guillous danske avlyssningsexpert

I lördags publicerade Berlingske en artikel på sin kultursida av Bent Blüdnikow om journalisten Christoph Anderssons bok ”Operation Norrsken – Om Stasi och Sverige under kalla kriget”.

Man kan väl säga att Blüdnikow höjer Anderssons berättelse om Stasis planerade misskrediterings- och desinformationskampanj mot Sverige ett snäpp. ”Operation Norrsken” lyfts till ett skandinaviskt perspektiv där enskilda operationer och skandaler plötsligt ges en starkare koppling. Det tycks som om det finns kommunicerande kärl. 

Således ges till exempel ”Operation Norrskens” spökskrivare Kurt Vieweg ett skandinaviskt perspektiv av Berlingske. Vieweg hade inte bara hade bott i Sverige. Före och under andra världskriget hade han vistats i såväl Danmark som Sverige, påpekar Blüdnikow. Således talade Vieweg både danska och svenska (han ska bl a ha bott i Höganäs har jag hört…)

Viweg var partimedlem i DDR:s kommunistiska parti. Han blev Stasiagent och professor vid universitetet i Greifswald, och det är i de senare två rollerna som han skulle spökskriva en bok om Sveriges nära relationer till nazisterna under andra världskriget.

”Det var der en del sandhed i, men østtyskerne ønskede at presse citronen til det yderste”, skriver Blüdnikow.

Sanningar som skulle kryddas så till den milda grad att de skulle destabilisera den svenska regeringens välvilligt inställda hållning till Nato-sfären. Vilket förlag som skulle trycka boken har jag länge undrat. Och vem som officiellt skulle ge ut boken likaså. Rätt länge har jag undrat om det kanske inte var så att Erik Jensen, den marxistiska organisationen DEMOS grundare, som genom sin förlagsverksamhet var en god kandidat.

Vi vet inte vem som skulle gett ut boken, för hela operationen blåstes av, enligt Christoph Andersson pga att Sverige erkände DDR som stat och då Palme började bli mer välvilligt inställd till nämnda diktatur. Då hade DDR inte längre behov av att Stasi misskrediterade den svenska statslögnen: den svenska alliansfriheten syftande till neutralitet i krig.

IB-affären kom också lägligt, har Andersson påpekat. Kanske blev den en bättre misskrediteringskampanj av den svenska statslögnen än Operation Norrsken kanske någonsin skulle ha blivit.

Många svenskar tror felaktigt att IB-avslöjandet 1973 främst handlade om inrikes spaning på vänsterintellektuella. Men det som fick Peter Bratt, Håkan Isacson och Jan Guillou att krypa in i finkan var att de avslöjande sådant som underrättelse- och säkerhetstjänster som KGB, GRU, Stasi, HV A och VA var mest intresserade av: namn, adresser och personnummer på personer inom underrättelsetjänsten, organisationsstruktur för IB, dess kontakter inom svenskt näringsliv, operationsinriktningar utomlands samt utländska samarbetspartners.

1973-10-22 görs beslag i Jan Guillous bostad på Valhallavägen. På beslag nr 6 står följande: 

”Brev till ‘Käre Peter’ från ‘Erik’ i Köpenhamn med personuppgifter om två danskar anställda vid (danska) försvarsstaben” (Källa: IB-åtalet på CD: IB 48/38)

På sid 141 i Bratts bok ”IB och hotet mot vår säkerhet” kan man läsa om kontakterna mellan de danska och svenska underrättelsetjänsterna och hur man bytte underrättelsematerial. Det är en mycket kort text och nyckelpersoner i Danmark uppges vara ”överste Fournais, Peter Ilsøe och Preben Nielsen”. Chefen för ÖEB:s motsvarighet i Danmark uppgavs heta Poul Høj. Av de uppräknade kan jag konstatera att översten hette Erik Fournais och var chef för Forsvarets Efterretningstjeneste (FE) 1963-1973.

Men vem var ”Erik” i Köpenhamn som lämnat uppgifterna?

Den 3 december 1973 åtalas Peter Bratt och Jan Guillou för spioneri och Håkan Isacson för medhjälp till spioneri. Bland de uppgifter som utlämnats i strid med gällande svensk lagstiftning pekar åklagaren på nämnda uppgifter på sid 141 i Bratts bok (sid 3 åtalet, punkt 6, ”Uppgifter angående samarbete med Danmark och Frankrike”).

Den 12 november 1973 förhörs Jan Guillou om föremål nr 6, som uppges vara ett brev daterat 10 september 1973 och undertecknat ”Erik”.

Förhörsledaren: ”Vem är Erik?”

Guillou: ”Jag vet knappast vem Erik är och det lilla jag vet vill jag inte upplysa om. Det här är en handling som direkt kan sägas komma från uppgiftslämnaren till Folket i Bild. Vilket också framgår vid läsningen. Det innebär att jag inte vill uttala mig mera om den handlingen.” (Källa IB-CD: IB64/16, sid 11)

Jag tror visst att Guillou visste vem Erik var. För det kommer mer om ”Erik”. En namne är i alla fall inblandad i IB-affärens avlyssningsförsök på Drakens gränd sommaren 1973.

Av IB-åtalets sid 12-13 beskrivs kortfattat upprinnelsen. En student har hört av sig per brev till Guillou efter första publiceringarna i FiB/Kulturfront. Studenten informerar om att hans mamma bor på Drakens gränd på samma adress som Östekonomiska byrån, ÖEB, som delvis ingår i underrättelsetjänsten och där IB-tjallaren Håkan Isacson har jobbat.

Under sommaren får Jan Guillou och Peter Bratt för sig att ÖEB-chefen Jan Rydström ska avlyssnas, närmre bestämt och av outgrundlig anledning: hans sovrum. 

I IB-åtalet kan man läsa Bratts och Guillous olika förklaringar till varför detta sovrum var så intressant. De menar att detta var det enda rum som de hade möjlighet att avlyssna. Rydström ska ha fört hemliga yrkesmässiga samtal i sovrummet. Guillou och Bratt var intresserade av att veta hur underrättelsetjänsten resonerade kring FiB/Kulturfronts publiceringar. 

”Syftet med den här aktionen i Gamla Stan … var att rekognosera och utröna möjligheten för att med hjälp utav tekniskt avancerad apparatur, avlyssna vad direktör RYDSTRÖM yttrade i ett utav sina rum, beläget nedanför det här rummet, där han ofta förde privata och känsliga samtal”, förklarade t ex Jan Guillou för Säpo i förhör 26 oktober 1973.

Själv noterar jag att ÖEB:s kontor och ÖEB-chefens privata lägenhet låg mittemot varandra i trapphuset. Intressant att Guillou intresserar sig för att avlyssna sovrummet hos en underrättelsechef, som enligt folkbokföringen levde separerad från sin fru och barn. Varför sovrummet och inte kontoret, som låg mittemot?

”Det var alltså inte frågan om att skaffa något underlag för ytterligare kunskaper om Sven (fel, ska vara Jan) RYDSTRÖMs intima privatliv eller något sådant. Jag vill här betona att jag har sagt många gånger i våra diskussioner, både i och utanför protokollet, att även om vi i vårt insamlande av information kring de personer som är verksamma inom underrättelsetjänsten, har snuddat vid och också i vissa fall fått konkreta kunskaper om speciella personlighetsdrag, läggningar, alkoholvanor, sexuella vanor och sådant, så har jag aldrig ens drömt om att använda dom kunskaperna på något sätt”, säger Jan Guillou den 26 oktober 1973 och avslutar med ett ”Vi skulle aldrig kunna använda oss av utpressning eller något sådant.”

Avlyssningsförsöken har onekligen något unket över sig. Och nära journalistik ligger det absolut inte, snarare går tankarna till News of the World. 

Första avlyssningsförsöket på Drakens gränd misslyckas. Enligt studenten är Guillou och Bratt fullständigt otekniska.

Därefter inkallas en dansk avlyssningsexpert från Köpenhamn. 

Studenten ska ha uppgivit att det är Guillou som i augusti 1973 ”berättade att han kontaktat en dansk expert som kunde skaffa apparatur för avlyssningen.” I september 1973 genomförs nytt avlyssningsförsök med den danske avlyssningsexperten, Guillou och studenten på Drakens gränd. Detta misslyckas. Orsaken till att man misslyckas uppges enligt dansken vara att ”man använde ett annat system i Danmark än i Sverige”.

Av PM daterat 1973-11-07 framgår att vissa prov genomförts på Fib/Kulturfronts lokaler avseende möjligheter till ”avlyssning på telefonnätet inom ÖEB:s lokaler”. (Källa: IB-CD IB 37/3)

Vad mer framgår:

”I ett brev från ‘Erik’ tillställt ‘Peter’ anträffat i Peter Bratts bostad, lämnas beskrivning på en person, ”André”. Beskrivningen överensstämmer med (studentens) uppgifter angående dansken. ‘André’ anges i brevet resa från Köpenhamn till Stockholm den 15 september 1973. Det får förmodas att André är identisk med den danske avlyssningsexperten”, står det i åtalet.

Visst kan ”Erik” som lämnar uppgifter om dansk underrättelsepersonal och ”Erik” som förmedlar avlyssningsexperten ”André” vara olika personer. Men jag tror inte det. Jag tror att ”Erik” och ”Erik” är samma person. Bent Blüdnikow är försiktigare:

”Jan Guillous anvendelsen af en dansk ekspert tyder i øvrigt på et samarbejde mellem svenske og danske venstreradikale miljøer”, skriver han.

Bent Blüdnikow pekar på ett intressant namn: Erik Jensen, som samarbetade med Stasiagenten Kurt Vieweg, som skulle vara spökskrivare till boken i ”Operation Norrsken”. Blüdnikow hänvisar till Michael F. Scholz bok ”Bauernopfer der deutschen Frage” där uppgifter om samarbete mellan Jensen och Vieweg ska framgå. Jensen ska dessutom ha gått på partiskola i Moskva. 

Erik Jensen dog 2008, men ska i sin bok ”Erik Jensen – et liv i politik” ha berättat om sitt nära samarbete med Kurt Vieweg (dock utan Stasikopplingar).

Bent Blüdnikow har talat med Thomas Wegener Friis vid Syddansk universitetet om kopplingarna mellan Jensen och Vieweg. Att publicera böcker som en del av desinformation är inget nytt enligt Wegener Friis. Antagligen är de avslöjanden som redan skett bara toppen på ett isberg. Exempel nämns om en bok utgiven 1974 och som ska ha innehållit kritik mot dansk flyktingpolitik. Läs mer i Berlingske här.

Visst är detta spännande. Stasi och KGB tycks vara som flugor kring sockerbitarna. Tillfälligheter eller samband? Den som lever får väl se.

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i Danmark, DDR, IB, IB-affären allmänt, IB-åtalet allmänt, Jan Guillou, Journalistik, Peter Bratt, Stasi, Sverige. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Berlingske om Operation Norrsken, Kurt Vieweg, DEMOS Erik Jensen och Guillous danske avlyssningsexpert

  1. Ping: Del III om ”Operation Norrsken”, Kurt Vieweg, DEMOS Erik Jensen och Guillous danske avlyssningsexpert | Tankar om IB

  2. Ping: Del II om ”Operation Norrsken”, Kurt Vieweg, DEMOS Erik Jensen och Guillous danske avlyssningsexpert | Tankar om IB

Kommentarsfältet är stängt.