SR skjuter upp P3:s dokumentär om CIA och Tingsten – och vad händer med Sjukhusspionen?

Dokumentär utgår

P3 Dokumentären CIA:as hemliga propagandakrig i Sverige som skulle ha sänts söndag 3 mars kommer att sändas vid ett annat tillfälle.

Nya uppgifter har framkommit efter att dokumentären spelades in.

Så står det just nu på SR:s hemsida. Kl 14.03 skulle det varit säsongspremiär på P3 Dokumentär med dokumentären ”CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige”. Men så blev det alltså inte då uppgifter i programmet ifrågasattes redan två dagar innan sändning.

P3 Dokumentärs expert, fil dr i teknikhistoria vid Stockholms universitet, Mikael Nilsson, blev i fredags hudflängd av statsvetaren Olof Pettersson i Studio Ett. Uppgifter om att DN:s före detta chefredaktör Herbert Tingsten hade nära kopplingar till CIA ska enligt Petterson inte vara sanna. Petterson har gjort källkontroll av Nilssons påståenden, som i flera fall ska ha visat sig vara osanna, länk här och uppföljning här. Per Wirtén har gått igenom fallet också, intressant att läsa här. 

Enligt Per Wirténs blogg här ska det först ha kommit ett besked att P3:s dokumentär om CIA och Tingsten skulle klippas om efter kritiken. Därefter ändrade man sig och meddelade att programmet skjutits upp.

Istället sänds ”Tobleroneaffären” från 2011. Det tycker jag är ett tråkigt val. Affären är väl tillräckligt uttjatad? Själv vill jag tipsa om några intressanta dokumentärer att lyssna på istället:

  • ”Gåtan Björkegren” från 2012 är välgjord och spännande. Förutom detta så påminner den oss också om hur media kan drivas med av en tes som i eftertankens kranka blekhet förefaller högst orimlig. Konsekvensen av detta är att anhöriga utsatts för onödigt lidande.
  • Operation Sepals: CIA i Norrbotten” är en fascinerande och spännande historia som få känner till om USA:s verksamhet i Sverige under andra världskriget. Förutom att ämnet känns närliggande till det som fått utgå så har producenterna intervjuat människor som verkligen vet vad de talar om, bl a den militärhistoriske författaren Lars Gyllenhaal och Roger Albrightsen.
  • IB-affären fyller 40 år i år. Programmet sändes visserligen 2007, så Guillous så kallade ”KGB-affär” hade ännu inte hänt. Men i övrigt är programmet både intressant och faktiskt unikt. I programmet får nämligen inte bara journalisterna och de två spiondömda Peter Bratt och Jan Guillou komma till tals, utan även den tidigare IB-agenten Gunnar Ekberg.

Att olika parter ska få komma till tals kanske ni tror är en självklarhet, eftersom de etiska spelregler som press radio och tv har att agera efter säger så. Men i fallet IB-affären tycks detta inte riktigt gälla.

Som ett exempel kan nämnas att det från IB-affärens utbrott våren 1973 och 36 år framåt så har IB-affären stötts och blötts i olika debatter, men den så kallade IB-sidan har bara blivit inbjuden till svensk debatt en (1) enda gång. Den som bjöd in för att så att säga även höra den andra sidan, dvs IB-sidan, var journalisten Gunnel Werner i SVT. 

Hur tänkte alla andra som anordnat debatter under 36 år? Och kan man ha en debatt utan att ta med den andra sidan? Då är det väl egentligen inte en debatt?

Som ytterligare exempel på den slagsida som gäller kring IB och närliggande ämnen så kan jag konstatera att SR redan 1999 fällts i Granskningsnämnden för att dels ha publicerat grundlösa påståenden om den före detta IB-agenten Svante Winqvist, dels för att man vägrat honom ett beriktigande. Det som fälldes var en krönika signerad av journalisten Olle Stenholm.

Som om detta inte var nog sände P3 Dokumentär dokumentären ”Sjukhusspionen” i mars 2011. I programmet ville inte den verkligen ”sjukhusspionen” vara med i programmet och därför tog man hänsyn till detta genom att ersätta hans namn med ett pip i programmet. Den som däremot fick vara med i programmet var Svante Winqvist, som framställdes som klandervärd och som påstods ha gjort saker som jag vet att han inte gjort. Winqvist hade aldrig blivit tillfrågad om han ville vara med i programmet. Felaktigheterna i programmet har således inte kunnat bemötas.

Då programmet ”Sjukhusspionen” legat tillgängligt via hemsidan i ett års tid uppmärksammas Winqvist på att han var med i programmet. Efter att ha lyssnat på detta skickade han dagen efter, den 12 mars 2012, ett rekommenderat brev till Sveriges Radios juridiska avdelning. Brevet, som ni kan ta del av här Sjukhus.SR.20120312, går i princip ut på att P3 Dokumentär och journalisten Tove Leffler ska ha negligerat punkterna 1, 2, 13, 15 och 17 i de etiska spelreglerna för press, radio och tv, som ni kan läsa här.

Ett år efter sändning tog SR nu bort pod-radiolänken. Som förklaring skrev man på hemsidan att ”På grund av tekniska problem är podcasten inte tillgänglig för tillfället”. 

I princip samtidigt, den 23 mars, skickar en företrädare för SR ett mejl till Svante Winqvist där det står ”För tillfället har vi gjort programmet otillgängligt för nedladdning i väntan på att vi kan införa dina kommentarer.”

Således kan vi konstatera att SR ljuger. De har inte något ”tekniskt problem” med programmet. Det är ett etiskt och juridiskt problem som man ställts inför. SR kunde valt en formulering som var sann, men gör det inte. Man väljer att ljuga och föra allmänheten bakom ljuset.

Trots upprepade påstötningar hände ingenting. I september 2012 tröttnade Winqvist och vände sig till Granskningsnämnden, som avslog ärendet med motiveringen att det gått för lång tid sedan sändning (2011 – ett år före Winqvist hört talas om programmet). De förklarade också att de inte hanterar podradiosändningar.

Efter detta har två saker hänt. Dels bytte SR ut texten på hemsidan till ”Av upphovsrättsliga skäl sparades programmet endast i 30 dagar”, vilket onekligen är intressant eftersom podsändningen varit tillgänglig på nätet i ungefär ett år. Dels kontaktas Winqvist av en frilansjournalist, som hade fått i uppdrag att göra en intervju.

Frilansjournalisten besökte Winqvist den 1 november 2012 och då genomfördes en 1,5-2 timmar lång intervju. Efter detta frikopplades frilansjournalisten från uppdraget. Winqvist fick besked om att de skulle klippa om programmet och att det ska sändas ”efter nyår”. Efter vilket nyår är dock fortfarande oklart.

Jag kan härmed konstatera att det i dag har gått 345 dagar sedan Sveriges Radio meddelade Svante Winqvist att de förberedde sig på att ge honom ett genmäle.

223 dagar efter löfte om genmäle genomfördes en intervju med Winqvist. Vi har nu väntat 122 dagar på att resultatet ska bli sänt i en ny omklippt version av ”Sjukhusspionen”. 

Det är ur detta perspektiv jag nyfiket följer SR:s fortsatta agerande, både vad gäller CIA/Tingstendokumentären och Sjukhusspionen. Instinktivt känns det som om verksamheten har vissa problem. Och i min värld är de riktigt allvarliga.

Annonser

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i CIA, IB, IB-affären allmänt, IB-åtalet allmänt, Journalistik, Sjukhusaffären, Sjukhusspionaffären, USA. Bokmärk permalänken.