Christoph Andersson om Anders Törnvall och Stasis nitiske agent Aleksander Radler

Jag hittade en radio intervju med journalisten Christoph Andersson om hans nya bok ”Operation Norrsken – Om Stasi och Sverige under kalla kriget”. Intervjun i P4 Östergötland är från från den 28 januari, länk här och här. I SR-programmet berättar Christoph Andersson en del av historien om Stasiagenten Aleksander Radler, IM ”Thomas”, som anländer till Sverige första gången som turist i augusti 1966. Motivet för resan är semester och Radler visar sitt österrikiska pass i passkontrollen. Han skulle kunna välja sitt DDR-pass, men gör det inte.

Ett av målen för resan är Östergötland, närmre bestämt Gistads prästgård. Här ska han hälsa på en lärare, och tydligen också en bekant, en som också studerar religion och som heter Anders Törnvall och som många som följt ärendet ”Thomas” säkert känner igen. Under resan 1966 antecknar Radler allt han kan tänka sig om personer han träffar, inte bara om Anders Törnvall utan även om hans föräldrar. Andersson betecknar Radler som en ”sällsynt nitisk östtysk agent”, och det ligger något i uttalandet. Flera har sagt liknande saker om Radler tidigare.

Andersson definierar också på ett rättframt sätt relationen mellan Törnvall och Radler. Det finns endast en ensidig vänskap. Törnvall tyckte om Radler och trodde att de var vänner, men Törnvall är för Radler enbart ett operativt utnyttjande, ett sätt att ta sig in i det svenska samhällssystemet. Törnvall blir lurad. Utnyttjad. Vänskapen är en chimär.

Var är då Säpo? Andersson konstaterar det den insatte vet genom professor Birgitta Almgrens bok Inte bara Stasi. Att Säpo haft viss koll på Radler genom åren, närmre bestämt sedan början på 1970-talet och att Radler varit på Säpoförhör på 1990-talet. Men annars händer egentligen ingenting mer. Man kan ju undra varför.

”Det finns ett skäl till att jag rotar i arkiven i Berlin och det beror på att det inte går att få fram så mycket information i Sverige”, säger Andersson och pekar på att mycket om tiden kring kalla kriget är belagt med kvalificerad sekretess.

”Då måste vi i öppenhetens förlovade land Sverige resa till Berlin och läsa om vår svenska historia där nere, därför att arkiven är stängda i Sverige”, fortsätter han och tillägger: ”Och jag tycker att det är djupt sorgligt och också ganska beklämmande att det är på det sättet.”

Advertisements

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i BStU, DDR, Journalistik, Säpo, Stasi, Sverige, Tyskland. Bokmärk permalänken.