Assange kan varken historia eller räkna när han jämför Stasi och Facebook

Det är inte första gången och lär väl inte bli den sista gången heller. Ytterligare en som uppenbarligen inte vet någonting om ämnet har gått och jämfört Facebook med Stasi. Jag tar mig för pannan. Den här gången är det Julian Assange, som i en intervju i The Guardian har uttalat sig om FB:

”The penetration of the Stasi in East Germany is reported to be up to 10% of the population – one in 10 at some stage acted as informers – but the penetration of Facebook in countries like Iceland is 88%, and those people are informing much more frequently and in much more detail than they ever were in the Stasi. And they’re not even getting paid to do it! They’re doing it because they feel they’ll be excluded from social opportunities otherwise. So we’re now in this unique position where we have all the ingredients for a turnkey totalitarian state”, citeras Assange säga.

Assange må vara duktig på vissa saker, men DDR:s historia kan han inte. För det första var Stasis informatörer inte välbetalda. Dels hade Stasi inte pengar, dels får man inte bra agenter genom att betala översummor. En vanlig betalning för en agent var ersättning för resa och eventuellt logi. Eller så kunde en DDR-medborgare få en västvara, lite kaffe eller strumpbyxor. En och annan må ha varit bättre betald, men de allra flesta fick inte särskilt mycket. När de väl var kontrakterade sjönk betalningen markant (jfr även ryssarnas hantering av Stig Bergling).

Jag ser ingen stor skillnad mellan ”betalningen” som FB-användaren får av FB (de tillhandahåller en tjänst) och den ”betalning” för information som Stasiinformatören fick.

Assange påstår att 10 procent av DDR:s befolkning någon gång var informatörer. Vid murens fall hade DDR 16,4 miljoner invånare varav 91 015 personer var anställda vid Ministerium für Staatssicherheit, dvs Stasi.

Således arbetade 0,55 procent av DDR:s befolkning för Stasi vid murens fall.

Procentandelen var klart mycket mindre åren innan. Betänk att Stasi grundades 1950 och växte konstant de närmaste fyrtio åren. Betänk att miljoner människor hann fly från DDR innan muren uppfördes 1961. Således var procentandelen MfS-anställda per capita som allra allra högst vid murens fall.

Av övriga befolkningen arbetade omkring 189 000 personer som IM, så kallade kontrakterade agenter, tjallare och informatörer, vid murens fall. Ett par tusen av dessa var stationerade utomlands och var antingen utlandsstationerade DDR-medborgare eller rekryterade landsförrädare. I Västtyskland var de 1 929 stycken hösten 1988, varför jag totalt sett för hela världen drar bort 4 000 IM från totalen då jag räknar dem som utlandsboende.

Kvar har jag alltså 185 000 IM som på en befolkning av 16,4 miljoner invånare utgör 1,1 procent av befolkningen.

Hur procentandelen har varit över åren 1950-1989 vet jag inte, men kan tänka mig att den var högst i början på 80-talet. Omkring 600 000 personer ska ha varit registrerade som IM över tid. I snitt var de agenter omkring 6-8 år.

Oavsett är det en fullständigt omöjligt att 10 procent av DDR-befolkningen någon gång skulle ha varit informatörer till Stasi. Jag får det till 1,7 procent för både fast anställda och informatörer vid murens fall och då var alltså siffran som allra allra högst.

I övrigt var:

  • Stasi en säkerhets- och underrättelsetjänst vars uppgift var att skydda makthavarna i en diktatur. Det var en förtryckarapparat.
  • Stasi förföljde och fängslade människor.
  • Stasis informatörer, de så kallade IM, spionerade på sina vänner och bekanta. De lämnade över informationen i hemlighet, utan att vännen eller den bekante visste att de var övervakade.
  • Stasi avlyssnade människor i deras hem, på arbetsplatser och ute på gatan.
  • Stasi skickade Romeo- och Juliaagenter på människor, personer som på statligt uppdrag skulle förföra strategiskt viktiga personer. Kort och gott: statliga gigolos och horor.
  • Stasi utövade psykisk och fysisk tortyr på fångar.
  • Stasi förvägrade DDR:s medborgare deras mänskliga rättigheter. De fick inte flytta dit de ville. De fick inte fritt uttrycka sina åsikter. De fick inte resa vart de ville.
  • Stasi bedrev utrikesspionage mot Väst
  • Stasi bedrev industrispionage mot Väst
  • Stasi utbildade drygt tusen kommunister i Västtyskland till sabotörer (AGM/S fram till 1987, senare ”Gruppe Aktion” DKP/MO)
  • Stasi stöttade och gav skydd åt terrorister som gjort attentat i Väst

Det är detta som Assange jämför med Facebook. Informationen på Facebook kan hamna i en totalitär regims händer. Därför ska vi inte (frivilligt) lägga ut vad som helst. Med enkelhet kan förtryckare plocka hem våra SMS och epostbrev. Därför bör vi börja kryptera.

Att folk i gemen är naiva och omedvetna i sitt internetanvändande har faktiskt ingeting med Stasi att göra. Jämförelsen är helt irrelevant. Punkt slut.

p.s. Och vad gäller detaljeringsgraden i en Stasiakt så har Hr Assange uppenbarligen aldrig sett en Stasiakt för då hade han aldrig gjort en så dum jämförelse.

Annonser

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i Stasi. Bokmärk permalänken.