Professor Birgitta Almgren och PEN-klubbens ordförande om Stasiboken och dess följder

Torsdagen den 22 november kl 18 kommer professor Birgitta Almgren och ordföranden  för svenska PEN-klubben, Ola Larsmo, att hålla föredrag vid Uppsala universitet.

Föredraget kommer att behandla Almgrens bok ”Inte bara Stasi”, som kom ut i september 2011. Boken förorsakade viss uppståndelse i svenska medier.

”Medieuppmärksamheten ledde till att frågor av grundläggande betydelse för samhället ställdes, frågor som berörde skyddet av den personliga integriteten, forskarens och forskningens villkor och yttrandefriheten.

Ekot var också stort bland dem som var eller kände sig direkt berörda av bokens innehåll och publikationen ledde till att författaren Birgitta Almgren granskades av justitiekanslern och en förundersökning inleddes. Denna lades senare ned”, skriver universitetet på sin hemsida.

Själv hade jag nog önskat mig en websändning då jag bor i Skåne och för mig är ämnet som behandlas långt mycket viktigare än att blott avhandlas i en enda stad i Sverige.

Rubriken är riktigt bra. ”Inte bara spioner – En bok och dess följder”. Smaka på den och fundera på vad följderna av boken egentligen blev? Blev svensken i gemen så mycket klokare? Eller har förvirringen ökat? Personligen kan jag säga att jag blivit mycket klokare, men å andra sidan beror nog detta på att jag följer ämnet med sådant intresse. Men hos människor i gemen skulle jag nog tyvärr konstatera att förvirringen mest ökat. Tyvärr måste jag också som journalist konstatera att det ligger ett stort ansvar på svensk journalistkår för den ökade förvirringen.

Varje felaktigheter som förmedlats som om de kommer från professor Almgrens mun är ytterst beklaglig, och den värsta av dem alla är påståenden i media om att Almgren ”pekat ut” ett 60-tal personer som Stasiagenter. 

En första indikation på ett mediapåståendet är fel är ju att notera att boken heter ”Inte bara spioner”. Vad Almgren har gjort är att hon har granskat ett 60-tal utredningar som Säpo genomförde 2000/01 då de haft misstankar om att personerna samarbetat med Stasi. Varken Säpo eller professor Almgren påstår att alla utredda har varit Stasiagenter. Almgren anger i sin bok att hon bedömer att 32 av ca 60 utredda har varit s k IM, dvs Stasiagenter, men hon definierar inte vilka specifika personer det kan gälla.

En annan effekt av boken är nog att våra svenska riksdagspolitiker sjungit forskningens frihetslov i riksdagen fastän hela förundersökningen mot Almgren i grund och botten måste ha skrämt bort de flesta forskarna. Det var kanske det som var meningen med Regeringsrättens dom och Justitiekanslerns förundersökning.

Skulle vara intressant att höra svenska PEN-ordförandens reflektioner kring händelseförloppet. Jag tycker att Ola Larsmos inlaga på DN Kultur i våras visar väl att han förstår problematiken. Läs mer här.

Föredraget hålls på Språkvetarcentrum.Mer info här.

Advertisements

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i BStU, Forskning, Journalistik, Säpo, Stasi, Sverige. Bokmärk permalänken.