Rättelse i Guillous ”yrkesmemoarer” – eller hur det går när man inte går till det obönhörliga arkivet

För någon vecka sedan hade SDS en liten guide i Lund om vad som hänt i stan så att alla nyanlända studenter nu skulle få sig en Lundakoll. Ett litet fel hade dock smugit sig in i guiden då man skrev att Jan Guillou hade hållit tal på Café Athen hösten 1973, kvällen innan han greps misstänkt för spioneri.

Det lilla felet har antagligen sitt ursprung i Jan Guillous så kallade yrkesmemoarer från 2009. Jan Guillou, som ofta framhävs för sin eminenta researchförmåga, påstår där att han hållit föredrag för över tusen personer på Café Athen. Problemet är att det inte kan vara sant. Så här står det i alla fall på sid 214-215 i pocketversionen:

”På kvällen den 21 oktober uppträdde Peter (Bratt) och jag som talare på Athenéum, den största samlingssalen vid universitetet i Lund. Vi drog en mycket stor publik, slog Tage Erlanders gamla rekord och drygt tusen åhörare passade mig betydligt än Peter …”

”… det var tacksamt att skoja med allt detta, särskilt inför en akademisk publik.”

”Men inför tusen glada akademiker i Lund är det inte läge att stå och gnälla i talarstolen.”

Över tusen pers på Café Athen? Över tusen pers över huvud taget i en lokal i Lund? Det här kändes onekligen som fiskarns fångst som med åren bara blir större och större.

För er som inte vet så var Atheneum eller Café Athen ett studentkafé i AF-Borgen i Lundagård (som för övrigt på senare tid återuppstått). På den tiden det begav sig var det rätt trångt med stora soffor, lågt i tak och flera stora och tjocka pelare. Ingen, mer än möjligen Jan Guillou, kan i sin vildaste fantasi få in över tusen personer i denna lokal, som för övrigt inte hade någon scen när det begav sig och som dessutom antagligen redan var stängd och igenbommad denna höst. Wikipedia nämner ett politiskt beslut att stänga Aten 1973 och efter att jag kollat samtida studentkårsspalter kan jag konstatera att man hänvisar till ett alternativt Aten-kafé på Sandgatan 4, som bekant inte är adressen för AF-Borgen och som orimligen kan ha tagit över tusen personer.

Vad står det då i studentkårsspalterna för den 21 oktober 1973?

”Lunds FNL-grupp i samarbete med Folket i Bild/Kulturfront anordnar diskussion i dag om ‘IB och demokratin, den politiska polisen i Sverige i går – i dag – i morgon’ med Jan Guillou och Peter Bratt. FNL-grupperns sånggrupp medverkar i AF:s stora sal kl 19”, står det i Sydsvenska Dagbladet sid 36.

Visst är det fantastiskt med arkivmaterial! På något sätt har Guillou genom ordval 2009 gett hela arrangemanget en helt annan smak i munnen!

1973 års Sydsvenskan-ord som ”Den politiska polisen” och ”FNL-gruppernas sånggrupp” ger mig bilden av okammade studenter med runda glasögon som gemensamt sjunger kommunismens lov.

Guillous beskrivning 2009 har på något sätt stöpts om. Texten verkar vilja förmedla något annat. Jag funderar och kommer fram till att budskapet som nu förs in i sammanhanget är ordet ”Bildning”. Arrangemanget har förflyttats till det legendariska Atheneum. Atheneum, som alla vet ligger i AF-Borgen, sägs nu tillhöra Universitetet (istället för att ägas av en ideell förening). Till Café Athen kommer akademiker för att lyssna på Guillou (och Bratt). Ordet akademiker används två gånger om Guillous publik, aldrig ordet ”studenter” vilket vore ett mer naturligt ordval för en aktivitet i AF-Borgen. I Guillous 2009-års-version av 1973 hålls det politiska brandtal och därtill blir det ett publikrekord som ingen lokal i Lund, förutom möjligen Allhelgonakyrkan, ännu i skrivande stund år 2012 mäktar med.

En samtida artikel i tidningen Arbetet refererar till ett välbesökt arrangemang, men ord som ”fullsatt” e dyl används inte. Således kan det ha varit några hundra på besök den dagen, men inte över tusen (jag har kollat brandklassningen av lokalen om någon undrar). Var efterfesten hölls anges inte i Guillou-boken, men enligt mina källor besöktes bland annat Smålands nation, vars revolutionära historia ni kan läsa här om. Denna kväll kunde man få öl och mackor i Korpamoen till midnatt enligt SDS Studentkårsspalt.

I Guillous värld är det Guillou som slår publikrekord. Men efter koll med någon som var där + pressläggen kan jag konstatera att medieuppmärksamheten kring IB-affären inte alls var på topp. Tvärtom är det först efter gripandet av Bratt, Guillou, Isacson m fl som det hettar till ordentligt i media. Vid ett samtal jag hade med FiB/Kulturfronts (f d) man i Lund tyder allt på att det stora publikintresset ska ha inträffat ett par veckor efter gripandet. Nämligen när ÖB Stig Synnergren framträdde på AF-Borgen.

Annonser

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i FiB/Kulturfront, IB-affären allmänt, IB-åtalet allmänt, Jan Guillou, Journalistik. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Rättelse i Guillous ”yrkesmemoarer” – eller hur det går när man inte går till det obönhörliga arkivet

  1. Claes Henrikson skriver:

    Lena – Du är så underbart elak. Fortsätt så!

    • Lena Breitner skriver:

      Efter över tio år som lokalreporter i Lund så vet jag att det inte finns så stora lokaler i Lund som hr Giljo vill påskina.

      Berättelsen får onekligen en annan färg om man berättar att FNL-gruppens sånggrupp stämde in med en kampsång mellan varven och att de revolutionära kamraterna efter framträdandet på AF-Borgen gick och tog en bira på söndagspuben Korpamoen.

Kommentarsfältet är stängt.