Tidningsanka fast i etern – SR Västerbottens inslag om Stasi och prästernas tystnadsplikt

För några dagar sedan fick jag en fråga på bloggen om Stasi, prästers brott mot tystnadsplikten och vad Svenska kyrkan eventuellt borde göra om så skett. Jag måste erkänna att jag blev lite förbryllad. Först nu tror jag att jag förstått var upprinnelsen till frågan kom ifrån.

Den 26 juli i år publicerade DN nyheten om Luleå stifts expertutlåtande om Aleksander Radlers samröre med Stasi. Den överbevisade Radler, alias IM Thomas, kröp nu till korset och erkände. Dagen efter sände SR Västerbotten ett uppföljande inslag under rubriken ”Hur helig är tystnadsplikten?” Det är nog detta inslag som lett till förvirringen.

”Ett viktigt uppdrag för präster (är) deras absoluta tystnadsplikt. Gustav Ericsson, präst i Umeå tror att nyheten om den Stasimisstänkta prästen Aleksander Radler påverkar förtroendet för präster”, står det i ingressen på SR:s hemsida.

”Aleksander Radler misstänks för att ha fört vidare information som han tagit emot i egenskap av präst alltså i en situation när han egentligen varit bunden av tystnadsplikten”, skriver SR Västerbotten vidare.

Problemet med inslaget är att det saknar belägg. Det finns nämligen inte en stavelse i professor Birgitta Almgrens bok ”Inte bara spioner” (2011) om att ”IM Thomas” (dvs Radler) vid själavårdande samtal skulle ha fått nys på saker som han senare förde vidare till Stasi. Det finns inte heller något sådant påstående i professor Helmut Müller Enbergs expertutlåtande till domkapitlet i Luleå stift. Expressen, som tagit del av Radlers akt, har inte påstått att brott mot den prästerliga tystnadsplikten begåtts. Jag, som också tagit del av Radlers akt, har inte heller påstått något sådant.

Det är viktigt att notera att Luleå stift absolut inte utreder Radler för att ha brutit mot tystnadsplikten, så som SR Västerbotten påstår. De utreder om han i nutid (efter år 2000) ljugit för biskopen och media om sin bakgrund.  

Är det ett så allvarligt fel som SR Västerbotten har förmedlat? Svaret är entydigt ja! Jag har studerat många fall kring spionage och terrorism och en sak är klar. Personer som jag i efterhand entydigt kan konstatera har en tvivelaktig bakgrund har, när mediedrevet varit igång, varit oerhört skickliga på att sätta ett enormt fokus på andra journalisters missuppfattningar och små faktafel.

Således blir enskilda journalisters misstag ofta snabbt ett vapen för den utpekade för att vilseleda andra journalister och så misstro i journalistleden. 

SR Västerbotten har genom sitt inslag gett en Stasiagent en enkel passning som han kan förneka med emfas – och högst troligen tala sanning! 

För prästerna gäller absolut tystnadsplikt. Det betyder att ingenting av det som ägt rum i ett själavårdssamtal får föras vidare. Men om prästen får se att grannen slår sin fru eller att ett bankrån begås så finns inget hinder för prästen att ringa 112 samt vittna vid en eventuell rättegång. En präst kan berätta för sin fru vad han hört på ICA.

I helgen kunde vi läsa i finska Huvudstadsbladet om Aleksander Radlers tid i Åbo i början på 80-talet. Där blev han vän med en lektor. De joggade tillsammans och hade samtal i bastun i Impivaara simhall. I förtroende berättade lektorn, som råkade vara ordförande för Amnesty international i Finland, om enskilda Amnestyfall i DDR för Aleksander Radler. I dag undrar Amnestyordföranden om informationen gått vidare till Stasi.

Två kollegor vid Åbo Akademi tar en joggingtur. Efteråt sitter de i bastun och samtalar. En är professor. Den andre lektor. Den ene är Stasiagent, men det vet inte han som är ordförande för en människorättsorganisation om. Ett samtal i en bastu må vara en lisa för själen, men ett självavårdande samtal kan det knappast räknas som.

SR Västerbotten kanske borde fundera på vad kyrkoherden, som tillträdde sin tjänst i Burträsk drygt fem år efter murens fall, pysslade med innan muren de facto föll.

Annonser

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i DDR, Finland, Stasi, Svenska kyrkan, Sverige. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Tidningsanka fast i etern – SR Västerbottens inslag om Stasi och prästernas tystnadsplikt

  1. Min kommentar om detta med bikthemligheter kommer sig av att en av de östtyska präster som besökte Radler i Lund enligt Berliner Zeitung (http://www.berliner-zeitung.de/archiv/die-birthler-behoerde-hat-die-spitzelakte-von-heinrich-fink-vorgelegt—der-theologe-bestreitet-aber-weiterhin-seine-zusammenarbeit-mit-der-stasi-der-denunziant,10810590,10293860.html) prisas av Stasi för att han röjde bikthemligheter.
    Sedan undrar jag rent juridiskt: Hur lång är preskriptionstiden för brott mot tystnadsplikten för statsanställda?

    • Lena Breitner skriver:

      Jag ser inget i länken om Radler och Lund, så den förstod jag inte.

      Angående tystnadsplikt för statsanställda finns det nog inget bra svar. Det beror väl på vilken roll personen har haft, vad som har brutits mot, om något/någon skadats, vilket land det gäller och hur dess lagstiftning ser ut m m.

      Det är möjligt att du har ett intressant case förmedlat i dag av danska Politiken. En tidigare PET-chef ger nu ut sina memoarer och berättar vad han anser kan berättas. Men kan han det? ”En PET-chef er bundet af livslang tavshedspligt og ikke mindst, når det gælder forholdet til fremmede magter”, skriver Politiken.

      Den som lever får se om Ole Stig Andersen har gjort rätt eller inte i att berätta om utvisningar av amerikanska CIA-agenter och annat. I det här fallet spelar antagligen tiden viss roll. Andersen berättar om något som hände på 70-talet och hänvisar till att PET-kommissionen (på statligt uppdrag) ingående har behandlat kalla kriget med stor öppenhet. Så personligen tror jag inte det blir några efterräkningar för Andersen, trots att jag inte ens sett boken.
      http://politiken.dk/indland/ECE1718228/pet-chef-vi-smed-cia-ud-af-danmark/

      //Lena

Kommentarsfältet är stängt.