Insiktsfullt i finsk media om Aleksander Radler och hans tid vid Åbo akademi 1982/83

I dagens Huvudstadsbladet och i Borgåbladet och Östra Nyland publicerar i dag Jan-Erik Andelin artiklar, som finns i förkortad version här och här, om Aleksander Radlers tid i finska Åbo. 1982/83 var Radler nämligen tillförordnad professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi. Det var, för att förtydliga det hela, under en tid då Radler var i högsta grad aktiv som agent för säkerhetstjänsten Stasi.

Andelin skriver utan krusiduller och med analys och klarsynthet därtill. Andelin konstaterande att Radler efter tiden i Åbo blev omregistrerad till IMS. En annan slutsats som Andelin drar (och som är huvudet på spiken) finns i denna mening:

”Aleksander Radlers historia rullas som bäst upp i Sverige, där han i 17 år har levt en aktiv men undanskymd tillvaro i Norrland – som idrottsaktiv, förtroendevald för Kristdemokraterna, präst och kyrkoherde.”

I Sverige har Radler presenterats som ”Västerbottensprästen” och någon som varit verksam vid Umeå universitet. Ett så att säga ”norrländskt fall” (läs: något som inte berör Stockholmsmedia).

Så fel de kan ha att tro att Radler är ett norrländskt Stasifall. Andelin verkar ha samma uppfattning som jag, att Radler gjorde ett val att leva i Norrland efter kalla kriget.

Sin tjänst som kyrkoherde i Burträsk tillträdde han 1995, dvs drygt fem år efter murens fall.

Jag har läst Radlers ansökan till kyrkoherde i Burträsk som är daterad 1994. Med en så internationell och lysande karriär med professorstitel hit och professorstitel dit än här och än där i Europa, och med så många hyllade vetenskapliga verk så borde faktiskt den politiska ledningen i Burträsk församling ställt sig frågan varför en sådan toppkille plötsligt ville ut på vissjan!  

Sett i sitt historiska sammanhang blir nu Aleksander Radlers ansökan som kyrkoherde 1994 i Norrland logiskt. Det finns det en röd tråd.

1994 råkar vara det år som Aleksander Radler avslöjas som agenten ”Thomas” i Dietmar Linkes klassiska verk om förföljelser av oppositionella studenter vid Humboldtuniversitetet. Radlers namn skrivs ut i klartext i den av tyska staten sanktionerade utredningen. Människor i teologiska kretsar (tyskar, svenskar m m) som haft med Radler att göra har nu fått insikt.

1994 är också det år som Säpo får information ”om en IM med täcknamn Thomas som verkat för MfS i dåvarande DDR och i Sverige”, som det står i Birgitta Almgrens bok ”Inte bara spioner” från 2011. (MfS är för de som inte vet en annan beteckning för Stasi)

Säpo hade alltså utrett Radler i många år, men det är så att säga nu 1994 man ”får veta”, vilket bör tolkas som att Säpo informeras om Dietmar Linkes bok. Vidare läsning i Almgrens bok visar i alla fall att Radler, som arbetar på teologiska institutionen vid X-universitetet (vilket vi nu vet är Lunds universitet), förhörs av Säpo. Radler förnekar att han arbetat för Stasi, men medger vissa konstakter.

Detta står inte i Almgrens bok, men Radlers bakgrund blir nu uppenbart också för fakultetsledningen vid Lunds universitet. 

1968 flydde Radler DDR på order av Stasis högsta ledning. Orsaken var att han angivit studenter som skulle fly DDR och som fängslades för försök till republikflykt. Personligen läser jag mellan raderna att Stasi anser att deras agent ”blivit bränd” som det heter på agentspråk (läs: avslöjad). Därtill får jag uppfattningen att de inte kunde garantera sin agents liv i hemlandet. Således blir flytten till Sverige också en flykt.

Åren går och Radler etablerar sig med Lund som bas. Han blev docent och lektor vid Lunds universitet 1979. Tillförordnad professor vid Åbo akademi 1982/83. Hans CV fylls på och fylls på med internationella meriter.

Så kommer avslöjandet i Tyskland 1994. Säpo besöker Lund för förhör av Radler. Radler skriver en ansökan till en tjänst som kyrkoherde i Burträsk. Han får tjänsten och flyttar till Norrland. I mina ögon får jag intrycket av att han sjappar från sin egen historia. Än en gång.

Själv ska jag med det snaraste få tag på Huvudstadsbladet för att läsa resten om Radlers tid i Åbo. Jag tror nämligen inte att denna historia är färdigberättad ännu. 

Annonser

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i BStU, Finland, Forskning, Säpo, Stasi, Svenska kyrkan, Sverige. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Insiktsfullt i finsk media om Aleksander Radler och hans tid vid Åbo akademi 1982/83

  1. Ping: Det börjar koka i de akademiska leden efter Aleksanders Radlers Stasibekännelse | Tankar om IB

Kommentarsfältet är stängt.