Lyssna på Stasis offer Gesine Overkamp och på Stasiexperten Helmut Müller Enbergs

P1 Morgon lyckades i morse tajma Aleksander Radlers tredje handduk (avsägelsen av rätten att vara präst i tidningen Dagen) med ett inslag om Stasi. De har träffat ett av Stasis offer, därtill en av de studenter från Jena som Aleksander Radler angav 1968. Gesine Overkamp ställde upp i DN i helgen. Nu kan ni själva höra hennes röst och hennes berättelse här om vad hon fick uppleva i diktaturens fängelse och hur hon ser på Aleksander Radler som person.

Utöver detta så har SR:s utlandsredaktion intervjuat forskaren vid Myndigheten för Stasiarkivet, BStU, Helmut Müller Enbergs, tillika gästprofessor vid högskolan på Gotland (och gästprofessor vid Center för kalla krigsstudier vid Syddansk Universitet i Odense om det inte räcker med titlarna).

Helmut M-E är som vanligt medial. Som jag tidigare nämnt på bloggen, och som han nu förpackar snyggt:

16 000 säckar hittades i Stasiarkivet efter murens fall med sönderrivet material. 500 säckar har lappats ihop. 15 500 säckar väntar fortfarande på ihoplappning med tillhörande överraskningar. Ingen Stasiagent ska känna sig säker. Löften från Stasiofficerare om att papper förstörts kan visa sig noll och intet värt. 

Därmed utlovas att fler Stasiagenter kommer att avslöjas i framtiden.

Enda sättet att få Stasiagenterna att träda fram är genom att hitta dokument, menar Helmut Müller Enbergs. ”Endast handlingar hjälper till att återfå minnet.”

Tja, det är ju precis det som har kunnat beläggas under den senaste veckan. Hur många har inte lurats av fagra ord om att allt Dietmar Linke, Birgitta Almgren, Västerbottens-Kuriren, Aftonbladet och Expressen har berättat har varit lögn och förtal? När samma dokument ännu en gång visades med all sin tydlighet fanns plötsligt ingen kvar som ville ifrågasätta dem. Inte ens den man som mest berördes av dem förnekade. Ett politiskt parti tog avstånd innan erkännandet om Stasiförbindelse ens var i hamn.

Kul detalj att Sverige är det land som är mest intresserat av att få tillgång till Stasiarkivet, näst efter Tyskland. 3 000 ansökningar under två utställningsveckor i Stockholm. Det är intressant.

Det finns dock ett fel i inslaget. Inte lätt att veta kring alla turer, men Aleksander Radler flyttade inte till Västerbotten 1968. Han flyttade till Lund. Han doktorerade i Lund. Blev prästvigd i Norrland. Det finns en Lundensisk-norrländsk koppling som är intressant. Men basen, enligt Stasi, var Lund.

Advertisements

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.