En stor eloge till DN som varit i Tyskland och låter ett av Radlers offer kommentera Radlers pudel

Radlers offer blir löpsedel på DN.

Ska du läsa en enda artikel i dag så ska du läsa Torbjörn Tenfälts intervju med Gesine Overkamp i Dagens Nyheter (länk här).

Gesine Overkamp är en av de sju studenter från Jena som 1968 planerade att fly DDR och som anförtrodde sina flyktplaner för Aleksander Radler. Det studenterna inte visste var att Radler var Stasiagenten IM Thomas, som istället för att hjälpa studenterna lämnade vidare informationen om flyktplanerna till den fruktade säkerhets- och underrättelsetjänsten Stasi. Studenterna greps eftersom det var brottsligt att försöka fly och sex av dem dömdes till sammanlagt arton års fängelse.

Svensk media har låtit många kommentera Aleksander Radlers pudel i torsdagens DN. DN har plockat fram en av de mest relevanta att göra detta. Gesine Overkamp är ett av Stasis offer. Hon är ett av Radlers offer. Hon har sedan 60-talet haft insikt i vad Stasi kunde göra med människor. Hon fick sitta i fängelse till följd av Radlers handlande. Insiktsfullt kommenterar hon så att andras kommentarer bleknar. Läs artikeln och begrunda!

Jag hoppas att Stig Erikssson, centerpartistisk politiker i Burtäsk, läser DN-intervjun. Han intervjuades tidigare i veckan av Expressen i egenskap av vän till Radler samt kyrkoförvaltningens ordförande i Burträsk. Han sa sig vara förvånad över uppgifterna om att Radler jobbat för Stasi i 25 år och han gör en intressant beskrivning av sin vän.

”Det stora felet han gjort nu är att han inte erkände direkt. Om han bara hade sagt att: Det här var min ungdoms naivitet, jag skäms för det men jag kan inte göra det ogjort…”, citeras Stig Eriksson i artikeln av Lina Lund, Johanna Ekström och Christian Holmén.

Fakta: Radler är född 1944. Han rekryterades till Stasi 1965. Då var han alltså 21 år. Av professor Helmut Müller Enbergs expertutlåtande som domkapitlet i Luleå beställt framgår att Radler arbetade kontinuerligt under 25 års tid. Han var mycket flitig. Han var en elitagent (IMB).

Radlers akt är så kallat ”öppen”, dvs samarbetet mellan Stasi och Radler fortgick ända in på 90-talet. Låt mig förklara: Muren föll hösten 1989 men Stasi fortsatte att leva vidare några månader till. Stasi lades officiellt ner den 8 februari 1990. Det är detta som är slutdatum för agenterna med ”öppna” akter. Radler blev aldrig uppsagd. Han sa inte upp sig. Aleksander Radlers uppdrag för Stasi avslutades av historiens vingslag. 

Det är i detta perspektiv vi ska betrakta Stig Erikssons uttalande. Eriksson menar att Radler borde pudlat direkt och hävdat ”ungdomlig naivitet” så hade allt varit bra. Med enkel huvudräkning får jag fram att Aleksander Radler var på väg att fylla 46 år när hans uppdragsgivare lades ner. Det finns bäst-före-datum för ungdomlig naivitet i min värld.

Som en skrämmande kontrast har vi ett inslag av SR Västerbotten,där en reporter varit i Burträsk och intervjuat bybor. Det är ett förfärligt reportage där reportern kablar ut kommentarer från människor som uppenbarligen inte har kunskap om fallet. ”Jag tycker inte det här är något vi ska bry oss särskilt mycket om”, säger någon och en kvinna påpekar att Radler inte ska behöva lida (?) Det hade ju varit lämpligt med en påläst reporter som ställde en och annan följdfråga, för som man frågar får man ju svar! Det finns andra som varit tydliga också:

”Aleksander Radler har missbrukat sitt förtroende som folkvald representant för Kristdemokraterna. Hans samröre med Stasi går tvärtemot de tankar om frihet, öppenhet och det okränkbara människovärdet som Kristdemokraterna önskar förmedla genom sin politik. Det faktum att han fram tills nu har nekat till anklagelserna gör hans agerande än mer oförsvarbart”, skrev Anders Sellström, riksdagsledamot och distriktsordförande för Kristdemokraterna i Västerbotten i ett pressmeddelande i fredags med anledning av att KD krävt att Radler lämnar samtliga politiska uppdrag.

Annonser

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i DDR, Stasi, Svenska kyrkan, Sverige. Bokmärk permalänken.