Wallmark (M) anser att Svenska kyrkans historia bör granskas. Positioneringar inför kyrkomötet i september.

Riksdagsledamoten Hans Wallmark (M) har i den kristna tidningen Dagen gjort ett debattinlägg om att han anser att Svenska kyrkan bör granska och skriva sin DDR-historia. Wallmark är kristallklar i sin kommentar:

”Domkapitlet i Luleå har att hantera det faktum att en präst visar sig ha varit informatör för den fruktade hemliga polisen Stasi i tidigare Östtyskland”, skriver Wallmark.

Jag noterade för någon dag sedan att en svensk dagstidning tvehågset inte riktigt bestämt sig om den präst som Luleå stifts domkapitel håller på att utreda ska ha varit Stasiagent eller inte, trots att stiftsjuristen gått ut och sagt att så är fallet. Nu noterar jag att Wallmark använder ordet ”faktum” om ”IM Thomas” som Stasiinformatör. Wallmark tvekar således inte.

Wallmark nämner inte vad ”IM Thomas” heter egentligen. Men han jämför honom med Joachim Gauck, där den senare arbetade mot diktaturen under kalla kriget, senare blev förste chef för Myndigheten för Stasiarkivet och som nu har gått och blivit Tysklands president. Två olika vägval.

”Under de mörka åren har det funnits präster och företrädare som spelat helt olika roller. De som indirekt eller mycket medvetet sprungit DDR:s ärenden och därmed hjälpt en förtryckarstat. Och de som handgripligen, i ord och gärningar, stöttat Gauck och hans meningsfränder”, skriver Wallmark i sitt inlägg och menar att det är denna historia som bör skrivas.

”IM Thomas” heter egentligen Aleksander Radler. En snabb sökning på nätet visar att både Radler och Wallmark sitter i Svenska kyrkans högsta beslutande organ Kyrkomötet

I Kyrkomötet sitter även prästen i Växjö stift Dag Sandahl (företräder Frimodig kyrka på Kyrkomötet). Sandahl har i sitt stift motionerat om att Växjö stift bör ge Stiftshistoriska sällskapet i uppdrag att skriva stiftets DDR-historia. Dag Sandahl råkar dessutom vara gammal institutionskollega till ”IM Thomas”/Radler, som nu utreds av Luleå stifts domkapitel.

”IM Thomas”/Radler sitter i kyrkomötet, för Kristdemokrater i Svenska kyrkan. Förbundsordföranden för Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Thérèse Engdahl, sitter inte i Kyrkomötet, men har i tidningen Dagen tagit ställning för Aleksander Radler och menar att han är oskyldigt utpekad som Stasiagent, vilket jag kommenterat här.

Parallellt med detta har S-politikern i Svenska kyrkan Erik Lundgren skrivit på DN Debatt och försökt att misskreditera Stasiarkivets tillförlitlighet. S-politikern sitter dock inte kyrkomötet. Ärendet är kommenterat här. 

”I (tyske presidenten) Joachim Gaucks anda borde alla som kan öppna sina arkiv och avslöja den egna historien i alla sina grå och mörka nyanser. Svenska kyrkan är på inget sätt befriad”, konstaterar Wallmark i sitt inlägg i Dagen.

Kyrkomötet har möte i Uppsala den 24-26 september. Två ledamöter från två olika partier har redan öppet tagit stark ställning för att belysa den egna historien ur ett DDR-perspektiv. Företrädare för två andra partier inom Svenska kyrkan tar ställning åt det andra hållet. Låt mig gissa att Kyrkomötet blir en intressant tillställning, antingen i plenisalen eller på kafferasterna eller både och. Hur många fler av de 251 ledamöterna vill se sanningen i vitögat och konstatera hur det verkligen var? Hur många är däremot?

Wallmark har också kommenterat det hela på sin blogg här. 

Annonser

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i DDR, Stasi, Svenska kyrkan, Sverige. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Wallmark (M) anser att Svenska kyrkans historia bör granskas. Positioneringar inför kyrkomötet i september.

  1. Ping: Smp och SkD sätter fingret på Stasifrågan. Och om varför svensk Stasibevakning blivit bättre | Tankar om IB

Kommentarsfältet är stängt.