Bilden på en brännskadad flicka som chockerade världen

Det är fyrtio år sedan den vietnamesiska flickan Kim Phuc brännskadades av en napalmbomb. Fyrtio år sedan bilden av henne togs och förmedlades ut i världen. Bilden chockade världen och fotografen Kim Ut fick Pulitzerpriset. Här är ett inslag att se på om händelsen. För er som inte kan tyska har ni här en svensk variant utan rörliga bilder.

Annonser

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i USA, Vietnam, Vietnamkriget. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Bilden på en brännskadad flicka som chockerade världen

  1. Claes Henrikson skriver:

    ”- Det var en nationell skam, en vanära som aldrig skulle ha inträffat.

    För Kim Phuc gäller samma sak för napalm-bombningen mot Trang Bang den 8 juni 1972.”
    Den hade heller aldrig inträffat om inte det nordvietnamesiska kommunistpartiet 1959 beslutat sig för att ta makten med våld i Sydvietnam.
    Kanske hade varit läge att tala om det, oxå…

    • Lena Breitner skriver:

      Tack för påpekandet. Anledningen till att jag tog upp ämnet är att det är många ”jubileum” just nu som gör att historiska händelser återberättas och kommer att återberättas i media. Rusts flygning och bilden på den brännskadade flickan är två exempel. Om någon vecka kommer vi säkerligen att bli överösta med rapporter om vad Watergate egentligen var, eftersom inbrottet i demokraternas högkvarter inträffade för snart fyrtio år sedan.

      Två av ovannämnda fall belönades med Publizerpriset. Det gäller fotografen med den brännskadade flickan och Washington Post för sin granskning av Watergate. För evigt är detta fotografi och detta avslöjande inskrivna i historieböckerna. Hur många som sedan har djupare kunskap om dess kontext är en annan fråga.

      Vad gäller Vietnam åkte jag på en fantastisk historisk resa med Pelle Mohlin Travel 2006. Pelle Molin lade sig vinn om att visa båda sidorna från det s k ”amerikanska kriget”, men också på att visa andra delar av Vietnams historia. Det ser inte ut som om han har någon resa till Vietnam just nu, men återkommer han med resor dit kan jag varmt rekommendera dem.

  2. Dan Ljungstam skriver:

    Napalm är bensin i geléform som är mycket svårsläkt med vatten eller jord. USA använde napalmbomben under andra världskriget; i interventionskriget mot Korea (1950-1953); fransmännen som köpt vapnet från USA använde napalm i Vietnam 1946-1954. Problemet ur civilrättsligt hänseende var att hela sjukhus, skolor och bostadsområden napalmbombades i Vietnam. Fotografier på civila – mammor med små barn – som blev offer för napalmbomber fanns publicerade från just Vietnamkriget flera år innan den berömda bilden på flickan spreds i massmedia. Ett internationellt symposium med bland annat deltagande av filosofen Bertrand Russel tillkom 1967 för att få stopp på denna typ av bomber mot civilbefolkningen. En annan ifrågasatt bomb under Vietnamkriget var det kemiska avlövningsmedlet Agent Orange som USA bombade djungeln med i syfte att avlöva vegetationen så att FNL-gerillan blev synlig från de spanande flygplanen. Agent Orange skördar än idag civila oskyldiga offer i form av missbildade barn som föds i Vietnam. Baksidan av Vietnamkriget var att det var inte bara var en beväpnad kommunistisk FNL-gerilla USA förde ett regelrätt krig mot: utan det var ett helt folk som drabbades med flera hundratusentals civila oskyldiga offer.

Kommentarsfältet är stängt.