”Kåta som ett par behornade getter”. Läsvärt i der Spiegel om Stasis övervakning av DDR:s försvarsminister

I går inhandlade jag senaste numret av Der Spiegel för att läsa hela artikeln om Stasis övervakning av DDR:s försvarsminister Heinz Hoffmann. På nätet hittar ni bara ett utdrag här och rewrite här.

Jag kan varmt rekommendera inköp av tidningen för att så att säga få helheten. Den överintresserade bör kanske även se till att skaffa underlaget till artikeln, som återfinns i ”Jahrbuch Für Historische Kommunismusforschung 2012”, som är en årsbok från denna stiftelse. Boken finns inte upplagd där, men jag hittade den på Adlibris för 301 SEK. Länk här.

I boken finns alltså en artikel av den tidigare forskningsmedarbetaren vid BStU, Myndigheten för Stasiarkivet, Siegfried Suckut. Det är den som Der Spiegel refererar till.

Suckut har alltså funnit något mycket intressant, nämligen att den mångårige försvarsministern i DDR Heinz Hoffmann under många år övervakades av Stasi. Detta är lite sensationellt, men tanke på att partiets sköld och svärd (dvs Stasi) inte fick övervaka partitoppen. Men så skedde alltså gentemot Hoffmann.

Vad var då anledningen till övervakningen av Hoffmann? Jag har en känsla av att det är en kombination av avund och maktintriger. Utan att ha några regelrätta bevis så tror jag följande: både Stasichefen Mielke och Hoffmann deltog i spanska inbördeskriget. Hoffmann blev svårt sårad (=ädelt). Gissningsvis hade Hoffmann fler ärofyllda medaljer att hänga på sig än vad Mielke hade. I Spiegelartikeln framställs Hoffmann som en snygging som tar för sig vad livet och makten kunde ge honom. På festerna där det dricks ”tills det inte gick mer” glömmer mannarna hur de ska titulera varandra.

Rapporterna talar om en man som tar sig stora friheter. Likt en DDR:s motsvarighet till Muammar al-Ghadaffi ser Hoffmann till att omgärda sig med kvinnliga soldater (i alla fall under de militära övningarna) och om sådana i vacker form inte fanns tillgängliga så plockades mannekänger och kvinnliga konstnärer in för att fylla ut leden kring ministern.

Den fyrstjärnige armégeneralen ska efter en konferens ha beordrat en officer att ”skaffa fram kvinnor” och när kvinnorna infann sig ska han ha hälsat dem med ett ”Jag är minister Hoffmann, och vad heter du i förnamn?” 

Med tanke på att året var 1964 och dureformen onekligen inte var införd i DDR så säger det något om ministerns härskarteknik. 

En stabsövning ska ha slutat i en ”regelrätt orgie” där kvinnorna fick sina kläder ”delvis sönderrivna” och där männen som deltog beskrevs som ”geil wie ein paar gerhörnte Böcke” (kåta som ett par behornade getter).

Att allt ovannämnda som Stasi rapporterat om skulle vara sant går ju inte att utlova. Men det är onekligen intressant att Hoffmann uppges ha varit väl förankrad i Kreml och att det var därför som Mielke inte kunde komma åt honom. Lägg till att det cirkulerade mycket roliga historier om arméledningens festande bland de vanliga soldaterna. Ingen rök utan eld, heter det ju.

Det sötaste av allt Stasi rapporterat om är dock att Hoffmann tillät sina närmaste medarbetare att dansa twist. Och att han i hemmet lyssnade på rockmusik från Väst. Snacka om ett land i förfall!

Advertisements

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i DDR, Stasi. Bokmärk permalänken.