Guillous researchförmåga på SVD – och en liten påminnelse om en sekvens i en SVT-dokumentär

I dagens SVD hittar man på ledarsida en liten krönika av Emil Uddhammar. Rubriken ”Den intertextuelle Jan Guillou” ger föraning om en giftig analys.

Uddhammar reflekterar kring något som han inte är ensam om att ha reflekterat över. Nyheten är alltså att det nu kommit på pränt i en tidning.

Ända sedan första delen av Jannes roman Brobyggarna kom ut har jag mötts av ett antal människor som reflekterat över det faktum att Brobyggarna innehåller passager som ”av enhändelse” råkar ha slående likheter med överstelöjtnant John Henry Petterssons personliga berättelse om ett brobygge i Kenya och om ett människoätande lejon. Allt skildras i boken Man-Eaters of Tsavo som gavs ut 1907.

Pattersons skildring är långt ifrån okänd. Många Afrika-turister känner till denna historia, och den som inte vill åka till Afrika kan ju vända sig till wikipedia. 

Uddhammar använder ett begrepp som förklarar den Guillouska författartekniken: Intertextuell resonans. För den som behöver hjälp med översättning så är intertextuell en litteraturteoretisk term, som enligt NE innebär att ”ingen text står isolerad utan ingår i ett nät av relationer till andra texter”. Resonans innebär ”förstående gensvar”.

Uddhammar noterar att Guillous skildring kring brobygge och lejon har en intertextuell resonans med Pattersons text, utan att någon som helst källhänvisning ges, något som jag noterar att varje journalist och skribent lär sig använda redan som nybörjare. 

I detta sammanhang vill jag påminna om att SVT inför lanseringen av Guillous roman sände en hyllningsdokumentär om Guillous författar- och researchförmåga. I programmet ”Det sista jag gör i livet” framhävs ständigt Guillous researchförmåga. Det är till och med så att Guillou säger att han är den enda (sic) författaren i Sverige som kan skriva en familjesaga över 1900-talet på tre generationer. Hans researchförmåga framhävdes som orsaken. Inlägget har ni här. 

I eftertankens kranka blekhet vill jag nu påminna mig att TV-teamet följde med Jan Guillou in i en antikvitetsaffär och att Jan blev väldigt lycklig över att hitta en gammal bok som han letat efter. Jag skulle inte vara ett dugg förvånad över om det råkade vara Man-Eaters of Tsavo han hittade i någon gammal tryckning.

Om nu Guillous researchförmåga är så unik så att ingen annan författare i hela Sverige kan researcha så som han vill jag bara påminna om att Man-Eaters of Tsavo går att få tag på för mindre än 200 spänn via Amazon. Man behöver alltså inte åka till Afrika för denna ”research”.

Advertisements

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i Jan Guillou. Bokmärk permalänken.