Förortsungen Guillou hoppar på både Tranströmer och Zlatan

Ojojoj. Gårdagen var full av Guillouare. Fullständiga motsägelser från nämnda mans mun. Samt intressanta reaktioner.

Fredagen började med ett inslag i P1 Morgon, som hade bjudit in Jan Guillou, som representerade den kritiska sidan till att Tomas Tranströmer fått nobelpriset i litteratur, samt ledamoten i Svenska akademien, Per Wästberg, i egenskap av försvarare.

Motivet till Guillous kritik av att Tranströmer fått nobelpriset var följande: Tranströmer är svensk. Svenskar har fått för många nobelpris. Därför är det pinsamt. Av programmet framgår att Jan inte läst Tranströmer. Han förstår sig inte på poesi. Därefter kommer något kryptiskt om världsmästare i obegriplig litteratur.

På Facebook hittade jag en belysande kommentar av Lars Gustafsson, författare, professor, tidigare redaktör för BLM, kritiker m m. Tja, och även god vän med Tranströmer sedan många år tillbaka. Gustafsson sammanfattar debatten i P1 Morgon så här:

”Herr Jan Guillou, en kioskförfattare som av någon obegriplig anledning ständigt inbjuds att yttra sig om saker han inte begriper, har nu i ett samtal med Per Wästberg ordförande i Nobelkommittén meddelat att han inte läser Tomas Tranströmer, då dennes lyrik är obegriplig.

Om man har svårigheter med rader som ‘Jag spelar Haydn efter en svart dag och känner en enkel värme i händerna’ förklarar det onekeligen varför man inte kan skriva läsvärda romaner.”

Lars Gustafsson väcker min lust att vilja dyka ner i Tranströmer och hitta just den där sidan med de två raderna som gått rätt in i mitt hjärta.

Och så har han ju rätt, Gustafsson, när han ställer frågan om varför i hela fridens namn Herr Guillou ständigt inbjuds att yttra sig om saker han inte begriper. Ständigt möter jag människor med expertkompetens som skakar på huvudet och undrar över varför vi i media hela tiden låter Guillou komma till tals om sådant som han uppenbarligen inte kan. Denna undran har jag mött hos allt från experter på vikingatidens stridskonst till vad Mossad eller franska säkerhetstjänsten kan tänkas eller inte tänkas göra.

I går blev Jan Guillou expertkommentator på litteratur, Svenska Akademien, Tranströmers dikter trots att han inte läst dem, samt huruvida fotbollsspelaren Zlatan har något naturintresse eller inte.

I en intervju i Nöjesguiden får Jan Guillou frågan vad som skulle krävas för att han skulle få Nobelpriset i litteratur.

”Ingen svensk kan få Nobelpriset efter att Eyvind Johnson och Harry Martinsson fick dela på det, den pinsamheten sitter väldigt djupt. Jag skriver inte pristagarlitteratur, möjligen nu, men hittills aldrig.” 

Mon dieu. Jan Guillou menar alltså att han nu möjligen skriver pristagarlitteratur. Han har alltså betygsatt sin roman Brobyggarna (Piratförlaget 2011) som något Svenska Akademien borde titta på. Men faktum är att Jan Guillou redan 1974 hade höga litterära ambitioner. Då jämförde han sig själv med Strindberg och förklarade i media att hans bok ”Det stora avslöjandet” skulle bli en ny ”Röda Rummet”.

Intervjun i Nöjesguiden går över till att handla om kända personer som Jan Guillou kunna stoppa på gatan. Zlatan är inte en av dem. När Jan får veta att de har en sak gemensamt, Zlatan har nyligen skaffat sig jaktlicens, säger Jan att det är ”kolossalt pinsamt”. Zlatan ”har inget naturintresse, ingen anknytning till jakt och kan säkert ingenting om saken. Sådant är alltid pinsamt.” Visst har Jan själv varit nybörjare (i tio år) men:

”Jag tror inte att Zlatan har ett genuint jaktintresse. Han har vuxit upp i en förort med mycket begränsad tillgång till natur och har haft fotboll som sitt stora intresse.”

Den allvetande Herr Guillou har återingen talat. Han känner inte Zlatan. De har aldrig träffats. Trots detta vet Jan Guillou att Zlatan omöjligen kan ha något naturintresse, för Zlatan är uppvuxen i en förort.

Jag känner heller inte Zlatan, men kan konstatera att det är rätt nära från Malmös stadsdel Rosengård, där han växte upp, till naturen. Det är bara att ta cykeln! Till bokskogen i Torup kanske?  

Jag skulle inte vara ett dugg förvånad över om Zlatan, likt många andra andragenerationsinvandrare, tillbringade en stor del av sitt sommarlov hos sin släkt nere på Balkan eller i någon annan öststat. Det är fullt möjligt att det var somrar fyllda av naturupplevelser! 

Skulle det vara ett hinder för en person uppväxt i en storstad att bli intresserad av naturen? Jan Guillou framhävs ju hela tiden för sitt jakt- och naturintresse. Hur ser hans egen uppväxt ut? Jag har tittat på de olika versionerna som Jan framfört i tidigare inlägg. Troligen ser uppväxten ut så här:

  • Efter födseln på sjukhus i Södertälje bosatt mellan år 0 och strax innan 2 års ålder med mamma och pappa på Kungsholmen, Sven Rinmansgatan 1 (City, närmaste naturupplevelse: Kronobergsparken)
  • 2 januari 1946, hemskillnadsdom Sth tingsrätt. Mamma och Jan flyttar hem till morfar. Slutsats: +2 år och troligen ca 4-5 år framåt, Saltsjöbaden, Källvägen. (Villaförort väl?)
  • 1949 möjligen bosatt i Dalarna. (Landet?)
  • 1950-52 Norrköping, Nya Rådstugugatan 16 (Centrum)
  • 1952-60 Kungsholmen, Hantverkargatan 44 (City)
  • 1961-65 Täby, Eskadervägen 14 (Förort) 
  • 1965-68 Solna, Mårdstigen 4 (Förort) 
  • 1968-ff Stockholm, Valhallavägen 116 (City) 

Ärligt talat – jag tycker att det verkar som om Jan själv är en klockren förorts- och stadsunge.

Det är häri min fascination ligger. Att ingen reflekterar över att Jan ofta kastar sten i glashus. Som att kritisera och häckla Zlatan för att han är något som Jan är själv. Projektion kallas det.  

Nyligen såg jag förresten Jan på tv, jag tror det var TV4 med Malou von Sievers, där han förklarade att han med sin fransk-norska uppväxt i sitt hem inte hade så att säga fått någon positiv syn på tyskar. Fransk-norsk uppväxt? 

Hur mycket fransk uppväxt kan det bli när föräldrarna separerar innan Jan ens fyllt två år? Halvsystern har vittnat i Expressen om att den franska pappan fick betalt för att inte ha någon kontakt med familjen (och Jan har senare bekräftat det hela).

Pappan tog sitt pick och pack och utvandrade till Finland när Jan var 2,5 år. Sedan träffas far och son inte förrän någon gång efter att Jan fyllt 30 år. Kan Jan ha fått så mycket franska influenser då? Det enda som verkar ha funnits var en ung pojke som drömde att hans pappa egentligen var en fransk greve (vilket inte var sant).

”Hela mitt skrivande sedan sextiotalet och framåt går ut på klarhet, själva antitesen till posei”, säger Jan Guillou till Nöjesguiden.

Poeten Niklas Törnlund har tydligen begrundat dessa ord, och svarar Lars Gustafsson på FB:

”Som exempel på hur en Begriplig Framställning bör te sig kan anföras följande passage ur ett av hr JG:s senaste verk:

‘Så det börjar bli dödardags’, hälsade vännen John Robbins när han kom upp på bryggan. ‘Jepp. Om inte den jäveln smet upp mot norra delen av Röda Havet så har vi snart hans ballar’, svarade konteramiral Slepp.”

Någon som tycker att denna sida 408 ur Madame Terror är något för Svenska Akademien att titta på?

Annonser

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i Jan Guillou. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Förortsungen Guillou hoppar på både Tranströmer och Zlatan

  1. Ping: Boken som stapelvara och kvällstidningsjournalisten som författare | Nemokrati

  2. Ping: Vidare tankar om Kinapuffsgate « Trollan's Tankar om stort och smått

  3. Hundra poäng till dig!

  4. Ping: Du skall icke komma in i mitt hem 2: Jan Guillou pratar om Tranströmer | Bokslukarens blogg

  5. Lena Breitner skriver:

    Hej Unni!
    Jag tycker det är fascinerande att så många har samma funderingar om den så kallade medieeliten och dess legitimering av en person som uppenbarligen inte är bäst skickad att uttala sig i en mängd ämnen. Faktum är att jag inte ens är säker på att han är bäst skickad till att uttala sig om sig själv …

    Det där med att han vänt internet ryggen tvivlar jag på. Det är så mycket han säger som inte stämmer med en enkel källkoll.

    Hälsar
    Lena

    p.s. Artikeln i Nöjesguiden där Janne säger att någon svensk inte kan få nobelpriset publicerades på internet 32 minuter efter tillkännagivandet av att Tranströmer fått nobelpriset. Istället för att säga ”hoppsan, så fel jag hade i mitt uttalande” hoppar han på diktaren för att skapa dimridåer så att alla ska glömma att han gjort en blunder.
    https://tankaromib.wordpress.com/2011/10/09/funderingar-kring-guillou-attack-nr-1-svenska-akademien-och-nobelpriset-till-tomas-transtromer/
    .

  6. unnidrougge00 skriver:

    Tack för denna både roliga och vassa post! Har twittrat ut den och även länkat den från egen post http://www.unnidrougge.com/2011/10/08/jan-guillou-%E2%80%93-brobrannaren/

    /Unni Drougge

  7. Anjo skriver:

    Briljant inlägg. Jag ler stort åt det här.

  8. Per T skriver:

    Lysande inlägg! Bugar och bockar för detta.
    Hörde också inslaget i P1 och blev minst sagt förvånad över Guillous medverkan. (Sedan följde de upp i programmet efter och lät Stig-Björn Ljunggren försöka åla sig ur att Juholts fastighetsaffärer suger. Man undrar ju över SR ibland.)

    Guillou är ett symptom på dagens journalistik, tyvärr, där samma människor, människor med förmåga att uttrycka sig slagkraftigt, får kommentera alltid. Men man tycker ju att vissa av dessa herrar och damer borde ha någon som helst självbevarelsedrift också …

  9. Jenny Grewdahl skriver:

    Hörde också intervjun i P1 och satt och skrattade hela tiden. Jan är ett komiskt geni. Att uttala sig om Nobelpristagare utan att ha läst honom, erkänna att han inte förstår poesi alls och dessutom småskrocka sig igenom intervjun var oerhört underhållande. Det var lika roligt som när Björn Ranelid jämförde sig med Beatles och Bob Dylan. Gubbar med noll självdistans är den nya tidens humor.

  10. Helena Palena skriver:

    Oj, oj, oj… vilket bra inlägg! Synd att du inte har share-funktionen inlagd. Så man kan dela på twitter och facebook! Lägg in det.

  11. Maria skriver:

    Bra inlägg. Lite korr bara: gatan i Norrköping heter Nya Rådstugugatan och kommunhuset Rosen ligger på Trädgårdsgatan, vilket iofs inte ligger långt därifrån.

    • Lena Breitner skriver:

      Tack Maria!
      Du har helt rätt. Det ska vara Nya Rådstugugatan. Tack för påpekandet! När jag googlade för länge sedan fick jag fram en stor ingång med Norrköpings kommuns skylt på. Adressen tillhör tydligen vård- och omsorgsförvaltningen.
      Hälsar
      Lena

  12. Dan Rasmussen skriver:

    Mycket roligt och välskrivet om en person som genom någon slags pondus och retorisk förmåga lyckas dupera de mediemänniskor som befinner sig i samma rum.. Men där allt blir absurt när man skärskådar det som du har gjort 🙂

  13. Feuerzeug skriver:

    Först Tranströmer. Citatet kommer från Den halvfärdiga himlen, dikten Allegro, s37.

    Sedan vill jag påstå att poesi kräver större klarhet än Guillous skönlitteratur. Formatet kräver det. Det finnas inte plats för pladder.

  14. Var du verkligen tvungen att påminna mig om den där horribla rip-offen på Jakten på Röd Oktober?

Kommentarsfältet är stängt.