Olle Wedholm får inte sitta som nämndeman i IB-rättegången – och menar att han blivit diskriminerad

Vi har nu lärt känna två sidor kring Olle Wedholm. I egenskap av medarbetare i Arbetaretidningen har han i två fall agerat till förmån för DDR och/eller Stasi.

I förra inlägget belyser jag hur Wedholm 1968 förklarar varför DDR:s medborgare har svårt att resa utomlands. Inlägget talar för sig själv.

I ett annat fall rör det sig om ett solklart fall av spionage (Holm Haase-affären 1968), där Wedholm försöker negligera och sprida misstro kring Stasis illegala verksamhet i Sverige.

Intressant att notera är att hela affären har kommit i öppen dager genom samarbete mellan de västliga underrättelse- och säkerhetstjänsterna. Detta är inte något som är känt för samtiden, för 1968 skriver pressen bland annat om bristen på samarbete mellan danska säkerhetspolisen PET och svenska Säpo. Nej, samarbetet är något som kommit i öppen dager på senare år, främst genom danska skribenter.

Men Wedholm tycks redan 1968 ha en aning om samarbetet. En man som var dubbelagent utpekas nämligen som ”västtysk provokatör”. Wedholm går till angrepp på Holm Haase och hela affären. Han försvarar DDR, eller TDR som han kallar landet. Den enda som vinner på ”denna bedrövliga historia” är Västtyskland, menar Wedholm, ”i sin propaganda mot TDR”.

Låt oss nu hoppa fram till 1973. Då pryder Olle Wedholm förstasidan av tidningen Ny Dag nr 88. Rubriken är:

HAN STOPPAS AV DOMARE

POLITISK IB-RÄTTEGÅNG

I artikeln presenteras Olle Wedholm med följande epitet: skriftställare, VPK:are och nämndeman i Stockholm.

Nyheten är att Olle Wedholm inte får vara med och döma i den så kallade IB-rättegången mot Peter Bratt, Jan Guillou och den tidigare IB-medarbetaren Håkan Isacson (målnr B 652/73). Enligt Wedholm själv ska han ha fått en lapp om tjänstgöring 14-15 december och tackat ja, men strax efteråt fått meddelande om att det hela lösts på annat sätt.

”Det verkar som om (åklagare) Ågren skulle ha fått reda på min politiska hemvist och därför uteslutit mig”, säger Wedholm till Ny Dag.

Enligt artikeln ska den kommunistiska fullmäktigegruppen i Stadshuset även tidigare skarpt ha protesterat mot att vpk uteslutits från representation i nämnden.

”Det här gör (IB)affären ännu allvarligare”, säger vpk-gruppens ordförande Arne Söderquist i artikeln.

Söderquist menar att åklagaren borde ha vinnlagt sig om att ha alla stadshuspartier med i nämndemannangruppen som skulle döma Bratt, Guillou och Isacson. Söderquist betecknar Ågrens agerande som ”en politisk handling”.

Är inte Wedholm en person som i högsta grad agerar politiskt i IB-avslöjarnas härad? I IB-affären ingår avslöjanden om spionage mot Östtyskland, och om en östtysk agent verksam i Sverige. Med tanke på att Wedholm propagerat i DDR:s sak i just precis dessa frågor är det väl naturligt att se honom som jävig?

Av artikeln framgår att rättegången inleds utan Wedholm. En moderat kapten vid namn Bengtsson har lämnat återbud också.

Vari ligger den stora affären som Ny Dag vill dra upp? Jag tycker det lät som om man hade kvittat i var sin ände för att så att säga göra rättegången så ”neutral” och ”opolitisk” som möjligt.

Jag tycker att det låter som om två personer som kunde betecknas som jäviga inte var med på rättegången. En verkar ha tagit sitt beslut helt självmant. Den andre fick puttas ut och gör stor affär av det hela.

About these ads

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller spionvandringar i Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi till Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i Danmark, DDR, FiB/Kulturfront, Gustav Holm Haase, Håkan Isacson, Holm Haase-affären, IB, IB-affären allmänt, IB-åtalet allmänt, Jan Guillou, Journalistik, Olle Wedholm. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Olle Wedholm får inte sitta som nämndeman i IB-rättegången – och menar att han blivit diskriminerad

  1. Lena Breitner skriver:

    Hej David!
    Intressant tanke du framför, men jag tänkte nog snarare på att mannen angavs som kapten, inte på att han var moderat. Fast å andra sidan kanske han hade förstått mer vad rättegången handlade om än de andra lekmännen.

    Det där att hävda att man ska ha partirepresentation gäller inte bara svenska domstolar. Det framhärdas också i samband med diverse utredningar och kommissioner. Sanningen har inte främjats av att diverse partifingrar har varit med och kletat i arbetet.

    Påståenden om (S) partipolitiska inflytande över IB:s ordinarie verksamhet lär vara en starkt överdriven. Den något artfrämmande organisationen ”avdelning 03″ räknar jag inte in i IB:s ordinarie verksamhet. Jag antar att det är den du egentligen syftar på.

    Hälsar
    Lena

  2. David Rutegård skriver:

    Borde inte sossarnas nämndeman ha varit mer jävig än moderaternas mot bakgrund av att det väl var sossar(na) som låg bakom IB samt att sossarna då var och sedan hedenhös hade varit det statsbärande partiet?

    För övrigt är nämndemannasystemet i sig helt oförenligt med grundvalarna för en rättsstat. Men så har ju sossarna heller aldrig uppskattat från dem oberoende maktutövare såsom domstolar.

Kommentarer inaktiverade.