Jans uppväxt version 1.0, 2.0 och 3.0

Jag har på något sätt fastnat vid första förhöret med Jan Guillou. Det är tio sidor som man kan botanisera i ett tag. Vända och vrida på. Det är saker som gör mig förbryllad.

Ta det där med att Guillou tycks tycka att det är viktigt att ständigt påpeka att han är ”fiiin” (uttalas med spetsigt i). Han är från en fiiin familj och vet hur man ska hålla i kniv och gaffel. Därtill får vi ständigt veta att han är uppvuxen i Saltsjöbaden. Hans franska bakgrund poängteras ständigt, med antydning om att det skulle vara fiiint. Låt oss ägna oss åt uppväxten ett tag.

MEDBORGARSKAPSAKTEN – VERSION 1.0

I mars 1973 ansöker Jan Guillou om svenskt medborgarskap. Det är bara någon månad kvar tills IB-affären briserar. Handlingen är något hafsigt ifylld. ”Undertecknad anhåller om att bli upptagen till svensk medborgare. Följande upplysningar lämnas på heder och samvete”, står det att läsa i det förtryckta formuläret. Och här har vi ”Jan Guillous hemvister i Sverige version 1.0 – på heder och samvete”:

  • 1944-50 Saltsjöbaden, Källvägen 17
  • 1950-52 Norrköping, Nya Rådstugugatan 16 (vård- och omsorgsförvaltningen huserar här i dag)
  • 1952-60 Kungsholmen, Hantverkargatan 44
  • 1961-65 Täby, Eskadervägen 14
  • 1965-68 Solna, Mårdstigen 4
  • 1968-ff Stockholm, Valhallavägen 116

Enligt version 1.0 skulle uppväxten i Saltsjöbaden alltså röra sig om 5-6 år.

FOLKBOKFÖRINGEN – VERSION 2.0

Ständigt upprepas detta att Jan är född i Södertälje ”av misstag”. Som släktforskare reagerar jag direkt. Jag vet att praxis är att folkbokföra ett barn född där mamman är skriven. Således är jag folkbokförd som född i en by två mil utanför stan fastän jag är IRL-född på Växjö BB. Kunde det vara så att Jans mamma var folkbokförd i Södertälje vid tidpunkten för hans födsel?

Jag skickar en fråga till Stockholms Stadsarkiv. För 250 kronor och en halvtimmes forskning får jag veta att rutinen att folkbokföra ett barn som född på mammans folkbokföringsadress infördes 1947. Då Jan är född 1944 gällde alltså en annan rutin. Han ploppade alltså ut i Södertälje, men det som intresserar mig mest är att Stadsarkivet anger en annan plats än Saltsjöbaden för hans folkbokföring.

Stadsarkivet förklarar att Jans mor flyttade 1943-08-11 från Saltsjöbadens församling (Strandpromenaden 2/Källvägen 19) till Kungsholms församling, Sven Rinmansgatan 1. Vid födseln den 17 januari 1944 skrivs alltså Jan Guillou in i Kungsholms församling. 1945-12-03 flyttar Jan Guillous mamma tillbaka till Strandpromenaden 2, enligt folkbokföringen. Det tyder på att Jan bott sina första två år i livet på Kungsholmen.

Jag kan inte låta bli att notera att det på Piratförlagets hemsida om Jannes officiella självbiografi står att mamman bodde på Strandvägen. Rätt ska enligt folkbokföringen vara Strandpromenaden!

Jans pappa och mamma gifter sig 1943-07-01. En månad senare registreras mamman på en adress på Kungsholmen. Jag tolkar det här som att det nygifta paret ”sätter bo” på Kungsholmen.

Men det går inte så bra med äktenskapet. Paret separerar och skilsmässan vinner sedan laga kraft 1947-03-03. Baserat på andra samtida fall jag tittat på bör ansökan om skilsmässa ha lämnats in omkring 1,5 år tidigare. Skilsmässor kan vara komplicerade historier, inte bara för att det rör sig om något som hände för över 60 år sedan. Tänk på att det också finns små barn i bilden.

Till en skilsmässa från 60-talet, där små barn var inblandade, har jag hittat två särlevnadsintyg där tre oberoende personer, varav en advokat, intygar på heder och samvete att de äkta makarna har levt åtskilda och ”icke återupptagit sammanlevnaden med varandra” under de 17 månader som ansökan behandlats av domstolen. Datum för separation och datum för laga kraft på en skilsmässa är alltså inte samma sak!

Jag skulle inte finna det otroligt om liknande särlevnadsintyg står att finna om Jans mamma och pappa. Jag har inte hämtat ut domen, utan nöjer mig med att konstatera att den ändrade folkbokföringen 1945-12-03 låter helt logisk i mina öron. Det är antagligen i denna veva separationen sker.

Jans mamma gifter om sig bara några veckor efter att första skilsmässan vinner laga kraft. I april 1949 får Jan ett halvyskon. Han är på väg att fylla fem år och systern Pia folkbokförs som född i Transtrand i Dalarna. Jag har inte kollat om Jan varit folkbokförd i Transtrand. Tror inte jag orkar lägga mer pengar på det här. Men jag noterar att han inte nämner Dalarna som bostadsort i vare sig IB-åtalet, medborgarskapsansökan eller sin självbiografiska resumé på Piratförlagets hemsida.

Transtrand är för övrigt en turistort och styvfadern arbetade med något i turistbranschen, har jag för mig. Om Jan inte fick följa med till Transtrand – vem tog hand om honom då? Morfar i Saltsjöbaden?

Om man lägger ihop ”Version 1.0 Stadsarkivet” med ”Version 2.0 Jans på heder och samvete” reduceras uppväxten i Saltsjöbaden till 3-4 år. Med denna kombination får jag däremot ihop en cirka tioårig barndom på Kungsholmen (0-2 år samt 8-16 år). Om det här är sanningen (vilket jag inte vet) borde väl Jan känna en starkare koppling till Kungsholmen än till Saltsjöbaden? Fast, även om jag inte är Stockholmare vet jag ju hur det var med Kungsholmen. På 40- och 50-talet var stadsdelen i väsentliga delar en utpräglad arbetarstadsdel. Knappast något för Corps Diplomatique. Knappast något att poängtera om man vill ge sken av att vara fiiin.

FÖRHÖRET HOS SÄPO HÖSTEN 1973 – VERSION 3.0

Är då Jan överens med sig själv (version 1.0) när han ett halvår senare sitter på förhör hos Säpo? Förhörsledaren K-E Friberg ber honom att berätta om sig själv. Här är en kort resumé kring ”Version 3.0 Janne hos Säpo”:

  • Han är född i Södertälje (kom för tidigt, bodde där aldrig)
  • Bodde första barndomsåren i Saltsjöbaden
  • Vid 6-8 års ålder bosatt i Norrköping. Gick de första två skolåren där.

”Därefter flyttade familjen tillbaka till Saltsjöbaden, där jag gick klasserna, vårterminen i tvåan, trean och fyran, därefter 4:e klass i folkskolan därute i Saltsjöbaden. Så gick jag tre år i realskola, Vasa Real, i Vasastaden, efter att familjen flyttat in till Stockholm stad från Saltsjöbaden efter klass 2:5 i realskolan så gick jag 3:5 och 4:5 på Solbacka internatläroverk i Södermanland. Därefter så gick jag 1:a och 2:a ring i Stockholms samgymnasium i Stockholm, vid det här laget var min moder skild från min styvfar, och familjen bodde i Näsby Park, det vill säga jag och en halvsyster till mig, och min mor. Därefter gick jag alltså 3:e och 4:e ring på Viggbyholmsskolan och tog studenten 1964.”

Ingenting om de första åren på Kungsholmen, men man kan å andra sidan inte belasta en bebis för att den inte vet skillnaden på Strandpromenaden i Saltsjöbaden och Sven Rinmanngatan på Kungsholmen.

Däremot finner jag det intressant att Jan nu ändrat sin version och flyttar till Saltsjöbaden vid åtta års ålder, och inte till Kungsholmen.

SLUTSATS

För mig spelar det inte någon roll om han är uppväxt här eller där. Det intressanta är att bilden som ges varierar. Jag får intrycket av att Jan vill framhäva en anknytning till Saltsjöbaden som är starkare än vad den är i verkligheten. Mitt intryck är också att han gärna vill framhäva saker om sig själv som kan imponera på andra.

Dessa reflektioner tar jag med mig när jag fortsätter min analys av materialet kring IB-affären.

© Lena Breitner

Annonser

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller guidade vandringar om det hemliga Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i Jan Guillou. Bokmärk permalänken.