Stasiavslöjanden och en jämförelse mellan finska och svenska medier

Det har varit en del ”Stasiavslöjanden” på senaste tiden, både i Sverige och andra länder, så många att jag inte hunnit kommentera dem alla. Så om någon undrar varför jag inte kommenterat SVD:s och Expressens senaste nyheter så är förklaringen att jag inte har hunnit! Dessutom har jag så mycket tankar och funderingar kring det som har skrivit att det inte går att riva av i några snabba meningar.

Men jag tänkte att jag skulle börja med en liten statistisk jämförelse, för att så att säga mäta temperaturen på vår svenska journalistkår.

Birgitta Almgrens bok ”Inte bara Stasi” kom ut i mitten på september förra året. Under sensommaren 2011 var det mig veterligen bara en (1) enda svensk journalist som begärde ut handlingar i Stasiarkivet för att så att säga göra egna bedömningar. 

Den jag tänker på är radiojournalisten Christoph Andersson, som skrev lite grand för Sydsvenskan en månad efter att Almgrens bok kommit ut. Exempel har ni här. Andersson är ingen duvunge på ämnet ”Stasi”. Han har varit i arkivet förr och talar utmärkt tyska. Således vet han vart han ska gå – och gör det! Jag vet att det blir mer och djuplodande från Andersson via etern då han håller på med en dokumentär för SR.

En och en halv månad efter att Almgrens bok kommit ut avslöjar Västerbottenskuriren att ”IM Thomas” ska ha varit en präst som nu är verksam i Västerbotten.

Om reportern hämtat ut material ur Stasiarkivet vet jag inte. Jag tvivlar, eftersom nyhetsmaterialet inte refererar till annat än Almgrens bok, vittnen som känt mannen samt en tysk statlig utredning från 1994. 

Två månader efter att Almgrens bok kom ut var Aftonbladet nere i Tyskland för att göra en uppföljning på Västerbottenskurirens avslöjande kring den s k Västerbottensprästen. Videoinslaget visar tydligt att redaktionsteamet har ett problem: de verkar inte kunna tyska. Av videoupptagningen att döma har de inte lyckats hitta en bra tolk heller.

Det finns inget som tyder på att AB:s redaktionsteam har varit och begärt ut material ur Stasiarkivet. 

Den 8 april sände TV4 Nyheterna ett inslag där det framgick att redaktionen beställt fram material ur Stasiarkivet. Länk till inslaget, där det tydligt framgår, hittar ni här. 

Den 14 april inleder Expressens grävteam ett initierat avslöjanden om den så kallade Västerbottensprästen ”IM Thomas”, som nu namnges och ställer upp på en intervju. Av lördagens inslag framgick att Expressen hämtat ut material ur Stasiarkivet, närmre bestämt 1 019 sidor. Länk här, här och här.

Kommer ni ihåg vad jag spådde i december 2011 om det kommande året?

”att Rosenholz och Stasi fortsättningsvis kommer att vara ett ämne på debatt- och nyhetssidor under 2012. Jag är övertygad om att vår journalistkår under 2012 kommer att visa framfötterna i Stasifrågan på ett sätt som vi inte gjorts tidigare. Det betyder en mer professionell och initierad bevakning än tidigare.”

Jag konstaterar att min spådom gått i uppfyllelse redan i april månad. 

Sex (6) månader efter Almgrens bokutgivning har alltså ett antal redaktioner nu visat att de har begärt ut material ur Stasiarkivet. Hur ser det ut i andra länder? Låt mig ta ett exempel:

Den 19 och 25 januari 2012 sände tyska TV-stationen ARD två stora avslöjande dokumentärer om Stasis kapning av västtyska identiteter. Avslöjandet berörde Finland och Sverige. Materialet fanns dagen efter tillgängligt på nätet. Länk har ni här och här.

I serien ”Ostspione in Hohen Norden” konfronterades en finsk professor med uppgifter ur Stasisiarkivet om att han varit verksam för Stasi.

Hur lång tid tror ni det tog för finsk media att ta sig till Stasiarkivet? Svaret är: Mindre än 14 dagar! Den 26 januari publicerar finska Yle ett reportage där det framgår att de tagit del av material från Stasiarkivet.

Alla finska redaktioner stod inte på huvudet i Stasiarkivet i den här frågan. Det gjorde inte heller svensk media. I slutet av januari i år refererade de till andrahands- eller tredjehandskällor i finsk media. Någon djupdykning i grundmaterialet i Stasiarkivet eller för all del tv-länkar på nätet i tysk media tycktes inte göras i svensk media över huvud taget.

Jag kan inte låta bli att göra en parallell. Den 2 april i år sände tyska tv-stationen ARD en dokumentär där DDR-ledaren Erich Honeckers änka Margot Honecker för första gången på 20 år bröt tystnaden. Hennes uttalanden, bland annat om att de som skjutits när de försökt fly över muren fick skylla sig själva, väckte minst sagt anstöt.

4,2 miljoner människor ska ha sett tv-dokumentären live. Dokumentären hamnade på youtube. Tysk media översvämmas av kommentarer kring dokumentären. Vad gör svenska TT? Refererar till vad brittisk media har skrivit om dokumentären! Kolla här, här och här! Således är det fullt möjligt att TT hänvisar till BBC, som kanske inte sett dokumentären, men som kanske läst tysk media, som har sett dokumentären. Snacka om pinsamt!

Jag har fått ett antal förvånade reflektioner från tysktalande allmänhet som undrar om det är så att svenska journalister inte kan tyska. Jag tror nog att svaret kan anas. Dessutom är vi så anglifierade att vi bitvis blivit enögda. Men det finns hopp i mörkret. Aftonbladets Wolfgang Hansson tycks faktiskt med egna ögon ha sett den tyska Honecker-dokumentären. Läs här. 

Jag har den senaste veckan följt nyhetsrapporteringen kring historikern och Stasiforskaren Thomas Wegener Friis avslöjande om att han hittat en ”storspion” i Stasiarkivet. Nyheten kablas ut i danska BT och följdes snabbt upp i annan dansk media.

På rekordfart satte sig andra danska tidningar som Berlingske, JP, Politiken m fl in i fakta och placerade nyheten ”där den hör hemma”, dvs kring frågan om huruvida de danska så kallade Rosenholzkorten ska göras tillgängliga för forskningen eller inte. 

Som en kontrast är det talande tyst i svensk media sedan Expressen gått ut med sitt avslöjande i helgen om IM Thomas. Endast den kristna tidningen Dagen och Folkbladet har gjort egna uppföljningar som ligger på nätet.

Detta står i skarp kontrast till att i princip vartenda redaktion i vårt land tycks ha publicerat TT:s grej om att en man bosatt i Hudiksvall blivit oskyldigt utpekad som Stasispion.

Det är helt korrekt att mannen blivit utpekad som (misstänkt) Stasispion. Problemet är bara det att det antyds i SvD och påstås av TT att det är professor Birgitta Almgren som i sin bok ”Inte bara Stasi” har pekat ut mannen som Stasispion. Det är ju precis exakt det hon inte har.

Det är media som påstått att det i Almgrens bok står att mannen varit Stasiagent. Jag har läst boken och kan inte hitta detta påstående. Således konstaterar jag att det är media som producerat en så kallad pressanka – och skyller på Almgren för sitt eget misstag. 

Var föds då uppfattningen om att mannen skulle varit Stasiagent? Svaret är: här den 15 september. Expressens grävteam har en artikel som i stora drag refererar till vad det står i Almgrens bok. Här finns inget påstående om att mannen misstänkts ha varit Stasiagent. Däremot är det Expressens rubriksättare som gör ett stort misstag när han eller hon sätter en rubrik som får läsaren att tro att Säpo har misstänkt paret för att ha jobbat för Stasi.

Det är här tidningsankan föds. Min uppfattning är att det är få nyhetsredaktioner som vid tidpunkten hade tillgång till Almgrens bok och därför troligen i hög grad bygger sin uppfattning på vad de tror att de har läst i Expressen. 

Det är jättebra att media via SvD och Tidningarnas Telegrambyrå nu har korrigerat ett falskt påstående (t ex här, här, härhär och här), men det är inte särskilt vackert att man skyller på en professor för de egna ledens klavertramp. 

About these ads

Om Lena Breitner

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Håller spionvandringar i Malmö med den tidigare underrättelseagenten Gunnar Ekberg. Forskar i egenskap av journalist på Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi till Nationalencyklopedien. Gav 2001 ut boken OmTango - om ordlösa samtal om konsten att kramas.
Det här inlägget postades i Finland, Journalistik, Stasi, Sverige, Tyskland. Bokmärk permalänken.